SM7CBS

Hejsan alla!

Nu har Kalmarklubbens (KRAS) startat höstens kurs/byggaktivitet.

Målet är kunskap om matchning av antennmatare och antennsystem.
Som medel för att lära oss detta ska vi bygga en s-match.

I torsdags hade vi första träffen där jag höll ett föredrag om stegmatare och matning av antenner. Jag drog samma (bearbetat) föredrag jag höll på årsmötet i Växjö.

Vi kommer att dokumentera och publicera hela kursen/bygget på KRAS hemsida under sk7ca.org. Den delen svarar SM7SEK, Ulf Holmer, för.

Redan nu finns hela föredraget i power point-utgörande publicerat på hemsidan och du som läser det ska stanna till ett tag på sidan 9. Kolla särskilt de 3 kolumnerna längst till höger. Där ser man hur mycket av 100 watt som når antennen beroende på om man använder RG58, RG213 eller stegmatare på olika band på en horisontell loop. Beskrivning av antennen finns på sidan 8 och sammanfattning på sidan 10. Längre fram beskrivs matchboxarna.

Leif, SM7MCD, kommer att svara för de teoretiska genomgångarna. Det kommer att bli mycket växelströmslära. Vi ska lära oss begreppen. Resonans, impedans, reaktans, mm. Varför är det inte alltid 50 ohm i en koax? mm, mm.
Man kan se föredraget som en sorts programförklaring som vi betar av punkt efter punkt.
Jag roade mig att på detta forum under "sök" ovan slå in sökordet "s-match" och fick 23 träffar. Det finns alltså redan nu en hel del skrivet i ämnet på detta forum. Som start på byggkursen kam man lämpligen läsa igenom det som skrivits där. PA0FRI:s hemsida innehåller också mycket information.

De kommande praktiska träffarna kommer att innehålla genomgång av det material som behövs, förslag på lämpligt chassie (2 träplattor), hur man gör snygga luftlindade spolar och hur lindar själva balunen.
Träffarna kommer att varvas med teorigenomgångar.
Häng med på sk7ca.org och bygg en s-match!
Har Du frågor så ta dem här på forumet eller sänd mig ett e-brev. sm7cbs@gmail.com.

Förresten...vill Du att jag kommer till din klubb och drar föredraget "life"?
Hör av dig. Det kan säkert ordnas. Då kan jag visa diverse prototyper också.
Prata om dess för-och nackdelar, fallgropar mm.
Vi hörs!
Tore SM7CBS

Åke

Tore,

Riktigt bra initativ!
Jag önskar alla lycka till med sina s-matchar.
Jag byggde min förra våren med mycket hjälp och inspiration av Tore.
Jag kan bara säga gott om den typen av match.
Med min 41,5m dipol kör jag 10-80m utan problem. Hjälpligt på 160m.
SWR 1,5:1 i sämsta fall, oftast runt 1:1!

// Åke

SM7CBS

Nu, 2011-10-24, finns ytterligare info på hemsidan. Bl a bilder på bett sätt att linda luftlindade spolar och även hur vi har lindat balunen/transformatorn.
Leif har inlett ett teoripass om växelströmsläran. Det kommer info om det senare på hemsidan.
Tore SM7CBS

SM7CBS

Hej igen!
I onsdags 2011-10-26, körde vi ett nytt pass med bygge och teori.
-Nu finns en steg för steg beskrivning hur du gör den luftlindade spolen på hemsidan.
-Leif har kört ett nytt teoripass som handlar om vad som händer då man för in en reaktans i en växelströmskrets.
-Verkar det krångligt kan Du ju titta i boken Populär Amatörradio från 1954 som SSA gett oss tillstånd att publicera. Där beskrivs samma sak med lite mindre matematik.
-Slutligen publiceras min artikel från decembernumret 2009 som handlar om faskontroll och matchboxar i stegmatare.
Kolla byggbeskrivningen på luftlindad spole! Den innehåller många bilder. Frågor och kommenterar? Sänd ett e-brev!
Tore SM7CBS

SA5BKE

Jag måste få ge ett stort tack för detta initiativ! Instruktionen för att göra spolar var ju kanonbra. Jag kollade in presentationen och schemat. Där används en T200-2. Jag har några T130-2 liggande. Jag antar att det då blir en lägre maxeffekt, eller? Mitt planerade förstärkarbygge kommer ge 50W.

Eric SA5BKE

SM7CBS

Eric!
Ja, T130-2 räcker gott för 50 watt.
T200-2 klarar ju 3-400 watt! Vi har valt så stor kärna för att det ska vara "lättjobbad" och för att ha säkra marginaler. Det råder ju inte platsbrist i vårt bygge och prisskillnaden mellan kärnorna är ju marginell.

Kul att Du gillar initiativet!
Berätta för oss hur ditt bygge fortskrider...gärna med bilder.
Även Ni andra som hänger med får gärna visa bilder och berätta.
Vill någon rådgöra med mig så sänd ett e-brev till sm7cbs@gmail.com

Vi har många som besöker hemsidan så uppenbarligen finns många intresserade där ute.

Du har väl sett den senare beskrivningen på hur man lindar och monterar kärnan?
Snart kommer en bildserie/instruktion över justering och slutmontering av hela s-matchen.
Du glömmer väl inte att hänga med på teorin som Leif, SM7MCD, håller för oss?
Sedan kommer ytterligare mera...
Tore SM7CBS

SM7MCD

Jag har fått frågan om varför jag valt att starta genomgången av växelströmsläran med lågfrekvens (50, 100 Hz etc) och anledningen är att det blir enkla heltal att räkna med i början. När vi kommer till högfrekvens så blir det en faslig massa nollor i beräkningarna (MHz, µH och pF etc) som lätt tar fokus från beräkningarna i sig genom att kräva att man hanterar beräkningar i potensform etc, eller att man kan hantera alla nollor som hamnar både i nämnare och täljare och kan få decimalkommat att hamna rätt. Men jag kommer att visa alternativa vägar för beräkningar, både hur man kan använda nomogram och potenser, samt hur man med olika konstanter i formlerna kan förenkla beräkningarna betydligt. Vi kommer också att mäta i reaktiva nät och koppla bilden på oscilloskopet till vektordiagrammet i beräkningarna och därmed koppla teori och praktik. Därmed hoppas vi att man förstår lite av vad som händer i en matarledning mellan sändare och antenn.

För de som vill titta i KRAS bibliotek för höstens kursverksamhet så finns länken här

Vi har bara haft 2 kurstillfällen så det finns flera tillfällen att komma och hälsa på oss och prata avstämmare eller fasvridning i reaktiva nät... eller bara fika och delta i gemenskapen.

__________________
mvh
Leif, fullt utövande radioamatör.
Följ KRAS kursverksamhet våren 2013 här

SM7CBS

Hejsan igen!
Nu har jag lagt ut fjärde byggbeskrivningen S-matchen. Jag kallar den "slutmontering och justering av s-matchen". Justeringen kommer av att jag blev tvungen att göra en modifiering pga ett "feltänk" från min sida. Du kan läsa mera på hemsidan sk7ca.org under fliken Tekniska artiklar.
Har Du följt beskrivningarna hela vägen så har Du nu en färdig S-match på bordet. Nu återstår bara en användarbeskrivning. Plus all teori förstås. Och alla spännande labbar vi ska göra framgent. Du får gärna sända mig/oss lite feedback. Tack på förhand.

SM0GLD

Hej Tore,
Har kollat in bygget av S-match och har en fråga.

Om man får välja induktor vilket är bäst:

Rullspole
Variomat
Spole med omkopplare i flera steg.
Flera separata spolar
Spole med manuellt kortslutna varv (enl bygget)

Alla varianterna har ju både sina nackdelar och fördelar.


.....undrar också vart du köpte stegpinnarna för blomster och gren arrangemang?

/Micke

SM7CBS

Hejsan Micke! (och andra intresserade)

Som vanligt är det ju ofta tycke och smak som avgör vad man tycker är bästa lösningen.
Rullspolen brukar ju fungera bra, men man får se upp för efter några år kommer oxiderna och annat smuts att lägga sig mellan rullspolen och kontaktrullen. Men är man beredd på underhållsjobbet så ur ju rullspolen en utmärkt lösning.

Variomaten har jag ännu inte provat. Fast det borde ju vara en utmärkt lösningen eftersom den är "kontaktlös". Där varierar man ju induktansen genom att ändra kopplingsgraden mellan 2 linkkopplade spolar, dvs ingen släpkontakt existerar. Mekaniskt borde det vara bland de bästa lösningarna. Fast...att det skulle vara hög verkningsgrad mellan 2 snedställda linkkopplade spolar låter ju inte särskilt troligt. Eller är det min okunskap och mina fördomar som härjar?

Spole med omkopplare i flera steg fungerar ju så att man kortsluter allt mer av spole då man stegar omkopplaren. På samma sätt som med krokodilklämman. Det för ju med sig en viss förlust att ha överflödiga kortslutna varv med inne i kretsen. Troligtvis är den förlusten så låg så man kan bortse från den i praktiskt bruk. Anslutningstrådarna från omkopplaren till spolen påverkar också i negativ riktning, fast måttligt.
Jag har byggt en sådan och testat. Krokodilklämmevarianten upplevde jag ge ett mera "distinkt" dip vid avstämningen än omkopplarvarianten. Jag upplevde att mängden trådar i omkopplarvarianten gav ett flackare dip vilket jag tolkade som en negativ egenskap.
Fast här känner jag mig ute på hal is i mina tolkningar och dessutom är förlustskillnaderna sannolikt så små att de spelar ingen praktisk roll.
Fasta utbytbara intrimmade spolar är sannolikt den bästa lösningen. Åtminstone teoretiskt! Då har man ju minimerat antalet "störande" element i kretsen. Det var så man byggde amatörsändare på 1940-talet. Bytte man band så "jackade" man in en annan PA-spole.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att det spelar sannolikt ingen större roll vilken väg Du väljer. Skillnaderna är sannolikt så små att de inte märks. Fast även här känner jag mig ute på hal is....vad har Du som läsare för erfarenhet. Vad säger Du Karl-Arne, SM0AOM? Vad har ditt radioliv berättat för dig i denna fråga?

Stegpinnarna ja? Det är flera som frågat efter dem så jag får nog ta hem en laddning. Det är ju inte långt till våren och nya antennprojekt. Är det någon fler av läsarna som vet med sig att behöva pinnar? Sänd mig ett e-brev.

Bygghälsningar
Tore SM7CBS

SM0GLD

Tack Tore för synpunkter på spolalternativ.


.....och stegpinnar!

/Micke

SM7-8291

Verkningsgrad hos spolar var ett nytt begrepp.
Det går att få hög Q-faktor på luftlindade spolar.
Problemet är att få högt Q och låg kapacitans inom ett stort frekvensområde för en variometer.

SM7-8291

En bra metod är en spole med järnpulver eller ferritkärna och variabelt luftgap.
Metod 1. två E-kärnor som rör sig in och ut på båda sidor av en rektangulär spole.
Metod 2. En toroidkärna kapad mitt av som vrides 0-180 grader in i en spolen som är formad som en halv toroidlindad spole.

SM0GLD

Intressant tanke...som föder ideér.

/Micke

SM0GLD

Men en vario är ju alltid en vario...
Dom är ju så fina och jag har sparat min så länge nu, måste snart bygga något.



/Micke

SM7CBS

Kolla på denna sida: symmetrische Koppler & PA´s - DC4JG.
Klicka sedan på s-match i vänstra kolumnen så får Du se ett s-matchbygge med variometer.
Dessutom en massa om andra balanserade avstämmare.
Tore SM7CBS

SM7-8291

Fråga till SM0GLD.
Hur stor är den största rspektive lägsta induktans i din variometer?
Vad är Q-värdet vid 1.högsta induktans och 3.5MHz 2. lägsta induktans och 28MHz

SM0GLD

115µH - 630µH, 18cm i diameter.
Har aldrig mätt Q på´n.
Tror inte att Q blir helt rättvisande om jag mäter vid 100KHz vilket är det högsta HP-bryggan klarar.
Det vore dock intressant att mäta vid högre frekvenser.

Tyvärr är min variometer på tok för stor för en S-match 10-30MHz, men fin är den.
Får nog spara den till kommande 600m-projekt.

/Micke

SM7CBS

Kolla sk7ca.org!
Häromdagen laddade vi upp användarmanualen för S-matchen. Vi är 8-10 personer som hängt med här i Kalmar och de flesta har byggt sina färdigt nu! Som Du ser kan Du bygga i efterhand bara genom att följa bildserierna och noteringar.
Vi går till välbehövlig julvila och återkommer efter helgerna med lite mera experiment.
Hälsningar
Tore och gänget!

SM7FBJ

Trevligt att läsa Tore! Nästan roligare att läsa tavelanteckningarna från lektionerna i växelströmsläran, lättförståeliga anteckningar dessutom.

__________________
73 de Bjarne SM7FBJ

SM6APQ

CBS de APQ.
Hej. Har du provat om S-matchen kan anpassa med lågt SVF på ingången till en yttre belastning på 3 ohm i serie med 250 pF på 160 och 80 meter?
eller
en belastning på 3000 ohm i serie 25 pF på 10 meter (28/29 MHz)?

Har du undersökt genomgångsdämpning på en S-match genom att använda dig av två exakt lika S-matchar genom att:
1. Först anpassa bägge S-matcharna till 600 ohms belastning. (använd MFJ-259 eller en noisebridge(.
2. Koppla båda S-matcharna rygg mot rygg; 50 ohm/ 600 ohm - 600 ohm/50 ohm kopplat till en 50 ohms konstlast (Heathkits "sillburk").
3. Koppla och läs av en RF-effektmeter på ingången.
4. Flytta RF-effektmetern vid konstlasten.
5. Läs av skillnaden i effekt. Dela "skillnaden" med två och du får ev dämpning (förluster) i en S-match.

73
Bengt SM6APQ

SM7MCD

Hej Bengt, just det du tar upp i din fråga är planerat som fortsättning på kursen inom KRAS. Tore har byggt två identiska ATU och vi skall jämföra in och uteffekt med dessa "back to back". Vi kommer även att titta närmre på hur impedansen varierar längs den balanserade mataren beroende på om ansluten impedans avviker eller är lika med matarens karakteristiska impedans.

När nu vi fått flera (snart fler än 10) nya ATU så var julavslutningen inriktad på hur man med olika hjälpmedel kan lära sig att använda sin egenbyggda S-match. När kursen fortsätter är det alltså en ganska stor samling egenbyggda enheter som kan jämföras med varandra, både när det gäller uppbyggnad, användarvänlighet och effektivitet.

Så följ KRAS kursverksamhet när vi fortsätter efter jul.

__________________
mvh
Leif, fullt utövande radioamatör.
Följ KRAS kursverksamhet våren 2013 här

SM7SEK

Nu kör vi i Kalmar Radioamatörsällskap igång en ny termin med utbilldning i klassisk radioteknik.

Följ oss på www.sk7ca.org

__________________
73
Ulf
Följ Kalmar radioamatörsällskaps (KRAS) kurser i klassisk radioteknik på vår hemsida Kalmar Radioamatörsällskap

SM7SEK

En liten uppdatering på hemsidan www.sk7ca.org från senaste kurstillfället.

__________________
73
Ulf
Följ Kalmar radioamatörsällskaps (KRAS) kurser i klassisk radioteknik på vår hemsida Kalmar Radioamatörsällskap

SM4FPD

Antennavstämmare och historien.
Jag drar mig till minnes en del saker som genom tiderna varit aktuella när det gäller ämnet.

I tidningen Radio & Television någon gång på 60 talet beskrevs en antennavstämmare med spolar i form av kretskort, där spolen var en spiralformad etsad bana. Man kunde stacka ihop flera sådana kort och få önskad induktans.
Smart, varför gör ingen så idag? Kanske ingen bra spole med tanke på Q?
Någon som minns detta? Jag tror att jag har ett program som beräknar spolar av denna typ.

Toroidkärnor gör sitt intåg.

Z-matchen var omåttligt populär, alla byggde, kommeriseillt fanns sådana. förmodligen 60 och 70 talet. Z-match har balanserad utgång, men då modet föreskrev koax fick man lov att jorda ena sidan av linkarna.....
Skälet är förståss enkelheten, jämfört med en balanserad sak med link.
Med kortkontakter skulle man idag kunna bygga en sak med lätt utbytbara spolar.

Sen blev det populärt att en avstämmare måste vara mycket väl skärmad, det hade med TVI att göra... sas det. /..../ Således kom de stora amerikanska tillverkarna som Drake med dubbelskärmade konstruktioner.

Idag gör vi allt helt öppet på en träbit, S-matchen.... Nu är skärmning inte alls nödvändigt.

När man började med balun efter avstämmaren, ja det som diskuterats kraftigt här, vet jag inte exakt men det var amerikanarna med ARRL i spetsen och alla stora tillverkare hängde på. Drake med en toroidbalun 1:4 att skruva fast bakpå den dubbelskärmade lådan. Nu var balanserad matning på modet igen.

Japanerna gjorde aldrig så, av nån anledning då ju dessa brukar härma efter Amerikanska konstruktioner.

T tunern är populär än idag, från kanske början av 80 talet.

ARRL bygger i handboken en sådan med flytande chassi och balun före. Den verkar ändå inte ha blivit så populär.

Eller är det hembyggandet som minskat?

Vridkondingar hämmar förstås byggandet numera då sådana är bristvara, eller dyra. det skall ju vara gratis om man bygger, numera.

Inbyggda i transivern avstämmare, för finasvtämning 1:3 till 3:1 obalanserat blir populära och nästan standard, sedan 90 talet.

Försök med balun för balanserad matning efter sådan blir populärt. Man tar ingen hänsyn till specen som säger 1:3 till 3:1 utan kör något som kanske blir 1:10 till 10 :1 minst. Många bränner upp de inbyggda avstämmarna.

Ja så här kan man hålla på och det syns ett tydligt mode i antennavstämmare.
Vad som är bra eller dåligt, vad som krävs av ex skärmning.

Man kan fråga sig hur en antennavstämmare som skulle CE märkas, skulle vara beskaffad?
Dubbelskärmad? Avslutat med skärmad balanserad konstlast av alla impedanser?

CE märkning av inbyggd avstämmare är ju enkelt.

Försök EMC-testa S-matchen.....

Obs att jag bara tycker det är trevligt och bra att det byggs själv och S-matchen är ett föredöme, fungerar, lätt byggd, och drar in folk i tekniken.


När jag Googlade på antenna tuner etc. fann jag byggen med korgspolar. dvs de platta spolar som man förr hade i kristallmottagare. Liknar ju spiralspolar på kort, snygga och relativt lätt att göra spolstommar till. Lämpar sig förståss mest udner 10 MHz.


Nå? är det inte dags att etsa spiralspolar på kretskort nu????
Det går lätt att göra kort med dubbla spolar uttag och linkar.




de
FPD