Problem med Plessey R155 Mottagare

Plessey PR-155 är ett riktigt "brittiskt missfoster" till apparat.

Apparaten är utsatt för komponentåldring som vanligen medför att syntesen inte låser.
Utan att veta symptomen för just din mottagares problem är det svårt att säga något om det är meningsfullt att försöka reparera den.

Har vid upprepade tillfällen "rotat" i båda mina exemplar, men tyvärr blir de flesta åtgärder bara av tillfälligt uppehållande natur. Kan dock låna ut en manual om det behövs.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Har du en manual för PR-1551 oxo, så är jag intresserad ! Min funkar utmärkt men det kmr väl en dag.... Har själv jobbat med den yrkesmässigt en gång i tiden och har den kvar bara av nostalgiska skäl.
Tack förresten för ett trevligt föredrag på SAQ i lördags !
73's !
 
Hej och tack för beröm...

Jag har supplementet för PR-1551.
Tillsammans med manualen för PR-155 så går det att felsöka.

Skillnaderna mellan PR-155 och PR-1551 är främst att det finns en stabiliseringsanordning
för VFO- och andra blandningsfrekvensen i PR-1551.
De övriga delarna är samma.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Ok, Karl-Arne ! Jag vet att manualen är lite väl mastig att skanna/kopiera. Har haft den själv men "försvann" i en flytt (?). Kanske vi kan fixa det på nåt sätt. Nu vet jag var den finns om behov uppstår. Visste inte exakt vari skillnaden bestod, men anade att det var fråga om en "minor" mod. Sökt på Nätet men inte hittat nåt användbart. Tack för respons ! Hoppas "mahlinde" (här ovan) fixar det !
PS: Det var verkligen intressant på SAQ !
BCNU OM !
 
Hej Karl-Arne
Tack för ditt majl jodå jag har både manual och serviceanvisning med schemor etc och efter lite om och men lyckades vi också komma fram till att det var fel på kort J på syntesen vi har bytt en del komponenter men när man ser uppbyggnaden av kort är det inte så konstigt att det blir fel men nu funkar den igen för tillfället .

Jag tackar ialla fall att du tog dig tid och kom tillbaka med en kommentar det uppskattas verkligen

Hälsningar Mahlinde/Matts
 
Av de c:a 10 gånger som jag behövt reparera mina PR-155 så har kort "J" i syntesen stått för minst 6 gånger. Detta kort verkar vara utsatt för både elektriska och mekaniska problem. Dessutom finns det andra svagheter i konstruktionen.

Jag är p.g.a. detta inte ett dugg förvånad över att PR-155 familjens sejour hos de svenska statliga användarna blev ganska kortvarig.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Hej K-A,

Har hämtat hem en PR-1551 från den vackra ön i Östersjön.
Manualen för 155 har jag, men saknar supplementet för 1551.
Finns det möjlighet att få ta del av supplementet "against silver in your palm" som en annan behövande av detta supplement så fyndigt uttryckt sig.

73 Fredrik /sa0bli
 
Hej K-A,

Har hämtat hem en PR-1551 från den vackra ön i Östersjön.
Manualen för 155 har jag, men saknar supplementet för 1551.
Finns det möjlighet att få ta del av supplementet "against silver in your palm" som en annan behövande av detta supplement så fyndigt uttryckt sig.

73 Fredrik /sa0bli

Har inte haft manualerna framme på flera år, så får leta lite.
Tar och kopierar supplementet när jag hittar dem.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Tackar på förhand K-A

BTW:
Med varje "burk" man lägger vantarna på kommer en historia, och det tycker åtminstone jag är halva nöjet, bortsett från felsökandet och det allmänna skruvandet...
Juvelen jag nu har i min vård har sin berättelse, och en allmän reflektion är ju en försiktig undran om vem som för vidare och berättar om den teknikhistoria och den användning alla dessa mottagare haft.
ESRs publiceringar och dina mångåriga skriverier är värdefulla stommar/bidrag till vår kunskap om den tekniska era som snart/redan flytt, men mycket saknas.
Eftersom jag har en arbetsanknytning till Tyskland, och mitt kulturella "Heimat" stammar därifrån blir min eviga måttstock Deutches Museum i Munchen. Det är ett underbart polyteknisk mm museum som presenterar historierna och teknikanvändningen på ett föredömligt sätt, och naturligtvis, radion och dess historia.
Jag skulle gärna se att de stora användarna av all denna materiel tog sig samman, släppte lite på förlåten, och skrev sin del av denna teknikhistoria.
Så kan vi då sätta in de burkar vi skruvar på i sin rätta bakgrund och förstå den roll de spelat!

73/
Fredrik
SA0BLI
 
Juvelen jag nu har i min vård har sin berättelse, och en allmän reflektion är ju en försiktig undran om vem som för vidare och berättar om den teknikhistoria och den användning alla dessa mottagare haft.
ESRs publiceringar och dina mångåriga skriverier är värdefulla stommar/bidrag till vår kunskap om den tekniska era som snart/redan flytt, men mycket saknas.

Svaret är enkelt, ingen.
Vi är helt enkelt de sista som håller på med denna slags teknik.
Efter oss kommer det inga fler.
Se bara på Telemuseums öde, när ekonomerna bestämde att telekommunikationernas kulturarv inte var värt att bevara i Sverige.

Som systemkonstruktör och användare under ett helt yrkesliv av professionell materiel har jag funnit det intressant och viktigt att skriva om dess utveckling, historia och tillämpningar,
men det är bara ett "skrap på ytan". För varje skriven historia finns det minst 10 som förblir oskrivna.

De stora volymanvändarna av t.ex. HF-radio har traditionellt varit marinradio, militärradio och signalspaning.
Alla dessa verksamheter har förändrats i grunden under min yrkesverksamma tid.

Marinradio har gått från "operatörsdriven" till automatisk trafik, där användaren inte ser något av vad som sker bakom kulisserna.
Dessutom har det ganska dåliga pris/prestanda-förhållandet för maritim MF/HF i praktiken lett till att användarna övergett denna, något som de som gör radiobesiktningar för GMDSS fått erfara.
När något annat än satellittelefonen eller VHF-en ska användas står man rätt ofta handfallen på bryggan.

Samma sak gäller i princip även för militärradio. Inslaget av synlig eller "riktig" radio är extremt litet numera.
Pris/prestanda är viktigt även här, och system vilka upplevs som "skakiga" undviks på sikt.
Brukarna har numera även här sökt sig till andra medier så länge dessa finns tillgängliga.

Slutligen signalspaning eller SIGINT. De som sysslar med sådant är av naturliga skäl ganska förtegna om vad som pågår.
Det som är känt är att upplägget skiftar i takt med att omvärlden förändrats.
Borta är volymspaningen på telegrafibaserade trafiknät. Det som återstår i HF-området är mer inriktat på punktinsatser.
Detta får återverkningar på systemuppbyggnad och materielval.

Tvärt emot populäruppfattningen är det ingen större skillnad mellan SIGINT-materiel och apparater för kommunikation. Det som optimeras är integrationsegenskaper och användarvänlighet.
Att sedan SIGINT oftast inte har lönsamhetskrav på samma sätt som andra brukare gör att man ofta kan välja de allra bästa och därmed dyraste apparaterna även om det inte skulle vara
alldeles nödvändigt ur operativ synvinkel.

Den stora aktören inom området på Mälaröarna har dock byggt upp ett ambitiöst upplagt museum över SIGINT. Dock är detta bara tillgängligt för "branschfolk".

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Back
Top