särskrivning

Håller med dig Rolf!
Kanske borde de ansvariga skickas till en särskola.

När vi ändå är inne på den knutna näven i fickan.
Jag retar mig på de som översätter engelskspråkiga TV-program. T.ex.
-100 yards blir enkelt 100 meter.
-10 fot blir lätt 10 meter.
-Kan man inte den svenska översättningen av ett ord, skrivs det engelska ordet.
Det finns gott om ytterligare exempel.

Det är tur att jag glömmer så snabbt.
I annat fall, hade jag väl aldrig fått upp den där knutna näven ur fickan.

HPD de APQ.
Håller med dig - delvis. När det gäller 100 yard som blir hundra meter får man se det i sitt sammanhang.
T ex. "We toke a lot of fire from the rebells some 100 yards away...

Här kan man gott översätta det till 100 meter eftersom det inte är ett ungefärligt och ej mätt avstånd.

10 foot som blir 10 meter är fruktansvärt.

73
Bengt SM6APQ

Ja, det ska ju faktiskt vara 3.048m, fast det namnet fastnar nog inte så lätt

Skyll inte allt på Google. Tittade på några av träffarna som var särskrivna och där står det ju faktiskt "kvartsvågs stub" i texten. Det är mao textförfattarna som har felat och inte Google.

WMV de APQ
1 foot är 0,3048 meter inte 3.048 m

73
Bengt SM6APQ

Jag tror WMV menade 10 fot = 3,048 m som kommentar till din mening "10 foot som blir 10 meter är fruktansvärt. "

OK, ursäkta.

73
Bengt SM6APQ

Gomorron!
Sen är väl frågan om 10 fot har en eller två värdesiffror? Med en blir det 3 m och med två 3,0 m så praktiskt sett lika.

/Jan

Vad ni talar om är den "allmänna fördummningen" som Radio, TV och nätet bjuder oss.
Tydligen är det fördelaktigt att ha en dum befolkning som kan lite.

Jag har förstått att särskrivning ingår i sjukdomen eller åkomman dyslekti.
Dvs läs och skrivsvårigheter.
Dessutom har vi idag många som tvingats lära sig språket vid äldre ålder, och inte vuxit upp med vårt språk. Vet inte vad man får säga men invandrare, icke etniska svenskar etc. En annan sak är att idag ägnar sig mycket fler åt att skriva överhuvudtaget. Många som inte alls skulle skriva om inte nätet och datorer fanns.
Detta till försvar till sär skriv ningarna.

Exvis Herr Toalett som har namnet på dörren till sitt lilla kontor. (Sett på restuarang)

Nog borde man kunna kräva att publik service, dvs P1, TV1, TV2 samt kunskapskanalen går före med att vara seriösa med språk och standardiserade måttenheter. Trots det översätter man inte kalorier, utan det blir en faktor 4000 fel.
Vi får höra att klockan är tio på kvällen. När vi egentligen har 24 timmars dygn.
Att inte kunna, eller att aktivt felöversätta amerikanska agronommått är oförsvarbart oavsett om det kan tyckas betydelselöst om 10 fötter är 10 meter eller 3 meter.
Ang dygnet och våra 24 timmar så byter TV tablåerna dygn först kl 0600 dagen efter. Underligt...

Jag tror att Google anpassar sig till språkfel bara för att få fler betalande kunder. Genom att bli en av dom så kommer man längre in i sammhället.

SVT-Text gör meningsbyten mitt i stora tal. ex: "102.345 personer drunknade"
Varför? Jo på min fråga var svaret för att det beror på "avstavningar". Suck...

Vi utsätts för en allmän fördummning mycket aktivt.
En dum befolkning blir lätt att dupera och få att göra Mc Donalds jobb utan att klaga, och nöjer sig med skräpprogram i TV etc. Skippar att rösta, samt de köper en massa skräp och slänger snällt sedan.
Ja nog är det stora landet i väster en förebild för den allmänna fördummningen.

Förstårru?
Fattaru?
Absolut

de
FPD

sm6mfa skrev:

Skyll inte allt på Google. Tittade på några av träffarna som var särskrivna och där står det ju faktiskt "kvartsvågs stub" i texten. Det är mao textförfattarna som har felat och inte Google.

Jag gjorde också den reflektionen efter att jag hade slutat att reta upp mig, och fortsatte att kolla in vad det stod om kvartsvågsstubar.
Men jag tycker ändå jag har sett andra exempel hur Google vill förvanska ens sökord. Ofta som jag upplever det av bristande förståelse för det svenska språket. Sedan kan det kanske mycket väl vara så att felet i många fall ligger någon annanstans än hos Google.

Det var ord och inga visor Roy!

Du glömde ändå det viktigaste och mest allvarliga, tjattspråket, som de yngsta använder på sina iPhones. Vänta tills de blir vuxna och vi får se deras alster i egenskap av slaskspaltsredaktörer på Expressen eller Aftonbladet, kanske skribenter i QTC eller hänt i veckan. Eller kanske i mer vetenskaplig text och rapporter om "Över gödningens ekonomiska konsekvenser sätt ur ett globalt miljö perspektiv".

Jag ser själv i mitt jobb hur den tekniska dokumentationen i utvecklingsprojekt ibland lider av diverse åkommor. Inte så att jag inte förstår vad saken handlar om utan istället som ett sorts mått på författarens förmåga. Vanligast är nog sär skrivning och att många ord mitt i en mening inleds med en Versal utan synbar anledning. För många är detta betydelselöst och kanske kan vi skylla allt på Posten som för många år sedan körde en kampanj "Skriv som du talar" i syfte att öka sin försäljning av frankotecken. Det gäller således att tala väl om skriften skall bli rätt och korrekt.

Men hur är det, jag hörde häromdagen att man inom skolan nu satsar på att lära ungarna skriva direkt på datorer, dvs man hoppar över teckeformning med manuell penna. Är detta en skröna eller är det verkligen sant?

Att inte kunna skriva manuellt med penna tycker jag skulle vara ett oerhört stort handikapp men å andra sodan så är det inte mycket manuellt arbete som återstår i någon branch, inte ens inom vår egen radiohobby. Här knappar vi på våra tangentbord och datorn fyller i de elektroniska QSL-korten och med ytterligare ett knapptryck så flyger de iväg ut över hela världen. Nej det var bättre förr Roy, eller hur?

/Bengt

Det är inte utan orsak som Sverige ofta betecknas som "USA:s 51:a delstat".

Inflytandet från engelskspråkiga media är enormt, och den undersökning som publicerades nyligen (Svenska nior mycket bra på engelska | Lärarnas Nyheter) om niondeklassarnas kunskaper i engelska är ett bevis på detta.

Det är inte orimligt att anta att de som tillbringar största delen av sin vakna tid framför datorn eller TV:n som konsumenter av kulturimperialismens medieproduktion också får sina språkuppfattningar påverkade.

Jag tror dock inte att orsaken till särskrivningarna bara ligger i påverkan från engelskan, och inte heller att dyslexi skulle vara den primära orsaken.
Diagnosticerad dyslexi är ett handikapp som en liten minoritet av befolkningen lider av (högst 7-8%), och särskrivningar är mycket mer utbredda än vad fraktionen dyslektiker av befolkningen skulle motivera.

Oförmåga eller ovilja att lära sig hur sammansatta ord fungerar torde vara den primära orsaken. Svenskans regler för sammansättning av ord är inte alldeles logiska, och särskrivning utgör då en "minsta motståndets lag" för att
slippa handskas med detta problem.

Lägger man dessutom till svårigheterna i skolan att få fram lärare som klarar av att åstadkomma och upprätthålla ett användbart signal/brus-förhållande i klasserna så uppstår en än värre situation.

Visserligen kan särskrivningar ibland leda till träffande oavsiktliga språkliga konstruktioner, som t.ex. denna som jag såg i en lokaltidning när debatten pågick om postkontorens vara eller inte vara;

"Postens kassa service försvinner från Högdalen".

Den som skrev denna rubrik var närmare sanningen än vederbörande kunde tro.

Annars är det nog som Bengt/EQL noterar så att språket chanserar även i sammanhang när det borde hållas på en högre nivå. Jag har under mina dryga 30 år i branschen haft det tvivelaktiga nöjet att läsa alster som en del, i synnerhet yngre, med- och motarbetare åstadkommit.

När man inte kan uttrycka sina tankar och åsikter i skrift så att andra förstår dem är hela syftet med att skriva t.ex. en rapport eller specifikation förfelat.

Jag fasar för den dag när även författningar och lagtexter kommer att falla offer för språkets urvattning.

Avslutar med ett drygt 200-årigt inpass i ämnet från den store småländske skalden:

"Vad du ej klart kan säga vet du ej:
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta."

73/

Karl-Arne
SM0AOM

Bengt, du hörde rätt om att skriva på tangentbord i stället för penna o. papper.
Man får hoppas att föräldrarna förstår bättre än lärarna genom att reagera...

Kvartvågs (svenskt ord) stub (engelskt) att dela upp det i två ord tycker jag inte är fel. Gillar naturligtvis inte särskrivningar annars.

Att anmärka på felstavning på ett forum är väl ganska impopulärt.
Det är kanske tur, för annars hade tråden tappats ganska fort till förmån för dyslexidiskussion.

Om man härjar på forum får man ha stor tolerans mot allt vad språkbehandling heter och samtidigt se till att felstavade ord inte börjar påverka ens egen stavning.

Tack för inntressant inlägg KA.
Du skrev: "Jag fasar för den dag när även författningar och lagtexter kommer att falla offer för språkets urvattning".

Är det inte just vad som gäller? Lagen är så tvetydig att den måste tolkas i flera rättsinstanser innan man förstår vad som står i lagen. Detta sker oftare och oftare.
Man får till slut fram ett prejudikat, som då betyder att man slutligen vet vad lagtexten betyder, eller vad lagstiftaren har menat.

Förr tilltalade vi varandra med Herr Persson, Herr Nordqvist, idag tilltalar vi varandra med förnamn, dock med versal, Karl Arne, Roy, Bengt. Numera allt oftare med gemen,
ex: "roy vad kan det vara för fel på min radio". (kan det stå i brev till mig)
Är gemen på namnet detsamma som det som hände när vi skippade Herr?
Med gemen på namnet är vi hej och du i högre grad än med versal?

Vad gillar ni måttenheten för yta, fotbollsplan då? Allt mer vanlig som ytmått i nyheter och tidningar. Knappast ett SI-mått. "Skogsbranden ödelade en yta motsvarande 33 fotbollsplaner".
Eller sju åttondelar av skogen.

Jo, det var bättre förr bengt. (vi har ju skakat hand så du får nöja dig med gemen).

de
FotPeDahl

En av mina barndomsvänner som bl.a. är typograf och var med på "blytiden" myntade det bevingade uttrycket "Tryckeribranschen är full av gemena typer och osäkra faktorer".

Jag vill inte hålla med om att lagar och författningar är speciellt tvetydigt formulerade, utan anledningen till att det uppstår tolkningsfrågor är att "lagens förarbeten" numera fått en lika stor betydelse som själva texten.

Domstolarna dömer minst lika mycket efter dessa förarbeten samt praxis som efter paragraferna.

Titlar har en lätt inflatorisk tendens, det simpla "herr" är inte fint nog för många utan det krävs kraftigare doningar som "Datanätverkscertifieringsöverkontrollör" för att sticka upp över brusgolvet i dagens samhälle.

Min egen tjänstebenämning "seniorkonsult" vilken jag brukar förklara med att "det blir man när ens kunskaper blivit tillräckligt omoderna" smäller inte speciellt högt i sådana sammanhang.

73/

Karl-Arne
SM0AOM

roy skre: "Jo, det var bättre förr bengt. (vi har ju skakat hand så du får nöja dig med gemen)."
----

Öhh, nu skall Herren Roy va snäll och inte stava mitt fina religiösa namn bengt med gemen, typ.

Allt var bättre förr, även barnen och föräldrarna.

/Bengt

SM7EQL skrev:

Men hur är det, jag hörde häromdagen att man inom skolan nu satsar på att lära ungarna skriva direkt på datorer, dvs man hoppar över teckeformning med manuell penna. Är detta en skröna eller är det verkligen sant?

Att inte kunna skriva manuellt med penna tycker jag skulle vara ett oerhört stort handikapp ...

Jag har en kollega som arbetat lite med den metoden att lära sig läsa och skriva. Tanken är att det skall vara lättare att lära sig att skriva med penna när man lärt sig bokstävernas utseende och betydelse. Tydligen verkar det fungera "bra" då resultat visar på positiva förändringar.

Ett annat problem som uppmärksammats på senare år är att i årskurs 4 - 5 så kan de allra flesta läsa, men det är bara 20 - 25 % som kan lära sig av att läsa. Det betyder att kanske uppemot 70 % kanske går ut skolan utan att kunna lära sig något av en text man läser. Naturligtvis är det med allra största säkerhet en väldigt stor spännvidd på uppgifter som denna, men en enkel test på elever i ett par klasser i gymnasiet visade på enorma skillnader och med stor signifikans mot vilken skola de kom ifrån...

Med väl genomtänkta interaktiva program till datorn så kan jag i och för sig tänka mig att det skulle fungera. Det blir ju ett sätt att flytta in den gammeldags läraren in i datorn och låta datorn instruera och förklara.

På "min tid" hade vi välskrivning och i de sparade skrivböckerna från första klass i slutet av 50-talet finns sida upp och sida ner med lilla a, lilla b, lilla c. Först knaggligt utformade men sedan med allt mer jämn pennföring.

Sak samma i matteböckerna där talen vackert präntats ned i trappan.

Hopplöst ute idag.

/Bengt

SM7MCD skrev:

Ett annat problem som uppmärksammats på senare år är att i årskurs 4 - 5 så kan de allra flesta läsa, men det är bara 20 - 25 % som kan lära sig av att läsa. Det betyder att kanske uppemot 70 % kanske går ut skolan utan att kunna lära sig något av en text man läser.

Det här måste vara ett otroligt svårt handikapp i dagens samhälle där skrivna instruktioner har fått en sådan betydelse. "Alla" förväntas kunna läsa och förstå en "manual" eller andra former av information, regler eller direktiv.

Har man hunnit få någon uppfattning om hur utbredda dessa former av bristande läsförståelse är, och om deras långsiktiga effekter?

Blir nästa steg att framtida direktiv, regler och författningar kommer att utformas som musikvideos, dataspel eller bilderböcker?

Jag ser framför mig den funktionellt illitterata mänsklighet som Ray Bradbury (nyligen SK) tecknade i "Fahrenheit 451"...


73/

Karl-Arne
SM0AOM

Så handskrivning, eller välskrivning är en form av träning för sin finmotorik? Ja det kan jag hålla med om.
Illa om det försvinner, finmotorik behövs när vi skall löda i ytmonterad eleketronik, och nog skall vi bygga amatörradio med ytmonterat i framtiden.
Kanske finns andra sätt att träna finmotoriken, dataspel med små pillriga knappar och joystickar kanske.
Sker samma sak med synen och vi får fixfokus på bildskärmsavstånd så har vi snart utvecklat en ny art av Homo sapiens. Homo sapiens datoriensus vulgaris.
Varför lära sig skriva på papper när det finns tangentbord, varför lära sig gå när det finns bil, varför lära sig bygga antennern när det finns färdiga. Varför lära sig ett språk när man kan göra sig förstådd ändå, "de fattar väl vad jag menar". Varför lära sig odla potatis när de finns att köpa i affären.
Varför bygga eleketronrör när de finns färdiga, öh ja det var ju så klart för 50 år sedan det hände. Så historien har sin gång.

Hur skall det bli i framtiden?
Typ.......

de
FPD

Angående inflytande från engelskan. Kan det vara det som orsakar så mycket felanvändning av pronomen?
De tog av sig deras skor. Undrar vems skor det var?
Etc...

Apropå AOM's inlägg:

Det här måste vara ett otroligt svårt handikapp i dagens samhälle där skrivna instruktioner har fått en sådan betydelse. "Alla" förväntas kunna läsa och förstå en "manual" eller andra former av information, regler eller direktiv.

Har man hunnit få någon uppfattning om hur utbredda dessa former av bristande läsförståelse är, och om deras långsiktiga effekter?

Blir nästa steg att framtida direktiv, regler och författningar kommer att utformas som musikvideos, dataspel eller bilderböcker?

Bildspråk är nog inte så dumt. Tänker på t.ex. kinesiska.
Är särskrivning ens möjlig där ? Felstavningar kan nog förekomma, antar jag. Ett pennstreck åt fel håll kan få förödande konsekvenser. Kanske ?
Har vi någon språkkunnig på forumet som vet något om hur det ser ut i andra språk? Är vi ensamma här i Sverige om detta fenomen?

Just läsförståelse har jag förstått är ett ökande problem. Jag märker detta ganska ofta då även mycket enkla texter missförstås. Inte bara på forumen utan också i andra sammanhang.

Jag har vid några tillfällen använt en textsnutt hämtad ur boken Om kunskapen - STUDIER EFTER CHRISTOFER JAKOB BOSTRÖM AF D:r PEHR KALLING UPSALA 1875.

De flesta som läser igenom texten en första gång har svårt att se något sammanhang och redovisa vad som egentligen sägs. En del tycker att det låter komiskt medan andra som jag är djupt imponerad av författarens förmåga att uttrycka sig klart och tydligt.

Jag saxar några korta stycken i inledningen av studien som smakprov här;

"Det är gifvet, att, då man med en person talar om en sak, man måste med honom vara ense om hvad saken, i sin allmänhet fattad, är; emedan, då samtalets ändamål är ett närmare bestämmande eller utvecklande af saken, denna sjelf då naturligtvis måste förefinnas i bådas medvetande såsom just denna sak och ingen annan. Nu har den nationella personligheten i språket stadfästat sina för dess organer gemensamma, egendomliga uppfattningssätt och förnimmelser. En etymologisk granskning af det språkliga uttrycket torde derföre vara det lämpligaste medel att med landsmän blifva ense om en saks betydelse.

Hvilken är då den i språket nedlagda betydelsen af ordet kunskap? Svaret finnes i betydelsen hos stamordet kunna. Att kunna något, det är att i sitt medvetande besitta eller ega detsamma; antingen detta nu framträder i tiden såsom en mångfald af krafter eller såsom en helhet af tidlösa, rena förnimmelser. Om vi derföre på frågan, hvad är kunskap, skulle svara, att kunskap är en medveten förnimmelse af ett verkligt, så har ett svar blifvit gifvet, hvaremot ingen, han må hylla hvilken åsigt som helst, kan ha något att invända. Man kan derföre utgå från denna allmänna fattning af kunskapens begrepp och derifrån bana sig vägen för dess närmare bestämning. Den första bestämningen blir då denna, att kunskapen måste fattas såsom förnimmelse af ett verkligt såsom enhet i mångfald; ty, då, man ej kan sägas ha kunskap genom en varseblifning eller föreställning af något verkligt, då. t. ex den blotta åsynen af ett djur ej är någon kunskap om detsamma; utan kunskap endast kan anses vara för handen, då om det förnumna föremålet ett predikat kan utsägas eller en bestämning tilläggas detsamma; så kan endast en, sådan förnimmelse kallas kunskap, hvarigenom ett verkligt uppfattas såsom en enhet uti en mångfald af predikater eller bestämningar.

Vidare, då kunskap är en medveten förnimmelse af ett verkligt, förutsätter kunskap nödvändigt. ett medvetande, som har kunskapen eller är dess subjekt, något, hvarom kunskap är eller som är dess innehåll, samt slutligen att såväl subjektet, som innehållet är något verkligt. Nu kan subjektet ej kallas verkligt utan genom att vara person, d. v. s. ett individuelt eller fullt bestämdt förnimmande, som sålunda måste förnimma allting eller hela universum på gifna bestämda vis, eller, då det just är dessa bestämda sätt och modi af det egna förnimmandet, som förnimmas, vara ett förnimmande af sitt eget förnimmande på ett oändligt vis, d. v. s. hafva i sig ett oändligt innehåll af bestämningar. Detta är vilkoret för subjektets verklighet. Och innehållet är verkligt genom att innehållas i subjektet eller verkligen
bestämma detsamma samt således äfven vara något för sig. Men då innehållet såsom innehåll ej kan hafva andra bestämningar, än sådana, som ingå i subjektet, och subjektet naturligtvis ej heller kan bestämmas genom något annat, än sitt innehåll, så följer, enligt principium identitatis indiscernibilium, att subjekt och innehåll måste vara samma sak, ehuru sedd från olika synpunkter antingen som ett förnimmande eller ett förnummet. Kunskapen förutsätter således för sin möjlighet ett personligt väsende eller ett osv…." slut citat

Frågan till forumet är huruvida läroböcker med det stuket skulle fungera i dagens skola. Egentligen är ju svårighetsgraden inte högre än vilken lagtext som helst. Men det krävs att man klarar av att hantera långa meningar som innehåller 50-100 ord i följd och där uppbyggnaden inte alla gånger upplevs särskilt logisk.

För att återknyta till ämnet sär skrivning så kan man bara spekulera över huruvida krypterad ovanstående text skulle bli om den särskrevs!

Vad säger MCD?

/Bengt

SM0BRF skrev:

Angående inflytande från engelskan. Kan det vara det som orsakar så mycket felanvändning av pronomen?
De tog av sig deras skor. Undrar vems skor det var?
Etc...

Det stämmer nog.

Minns hur min svensklektor på gymnasiet inskärpte skillnaden mellan hur engelskan och svenskan använder pronomen.

"Their" kan ju översättas både med "deras" och "sina".

73/
Karl-Arne
SM0AOM