Är glassäkringar trögare än automatsäkringarna i proppskåpet?

U

Uffe Stjärna

Well-Known Member
Hej alla.

Jag hade en liten incident igår när jag höll på att mecka med 230-voltssidan i ett hembyggt PS. Jag hade råkat vira on/off-switchen så tokigt att att den kortade nätspänningen istället för att slå den till/från (ja, jag hade nog inte alla hästar hemma vid den kopplingen). Detta fick ju naturligtvis till följd att säkringen gick. Men det som stör mig att det var automatsäkringen i proppskåpet som gick och inte de snabba glassäkringarna i Power-ingångsmodulen.
Power-ingången till PS:et består av en kombo-modul power in/Line filter/säkringshållare. Glassäkringarna var 2 snabba på vardera 8 ampere; en på N-ledaren och en på L-edaren. I proppskåpet sitter en automatsäkringar på 10A.

Nån som har nån idé om varför dessa inte gick och hur man kan försälra sig om att säkringen går på rätt ställe?
 
Sitter glasrörsäkringen före brytaren eller efter? Ja om efter borde ju centralens säkring gå redan när du sticker in sladden.

Finsäkringar har stor tolerans, kanske +- 50 till 100 procent

Automatsäkringar är både tröga och snabba, de är en kombination av värmeutlösning och magnetisk utlösning. Så vid kortslutning löser den ut snabbt, vid överlast kan det ta låååång tid.
Dessutom finns flera alternativa karaktäristiker på sådana.

Det som har hänt är nog positivt tycker jag, att det finns alternativ som är bättre än antika smältsäkringar.


de
SM4FPD
 
En smältsäkring med en märkström på 8 A har en smältström på ca 200 300 A vid en strömstöt på 5 ms (en fjärdedels period vid 50 Hz), lite beroende på om den är "snabb" eller "trög". En automatsäkring har liknande karaktäristik som en smältsäkring, men som Roy skrev så är toleransen ganska vidlyftig...
 
Hej!

Kanske automatsäkringen hade en skaplig ström genom sig redan innan "händelsen"?
 
Glassäkringen sitter före brytaren. De sitter ju i en "Power Entry Module". Men jag slog ju till brytaren efter att jag stuckit in sladden.
Det känns ändå som om man vill att säkringen skall gå i PS:et innan den går i skåpet. Frågan blir då vilken säkring som går först om jag skulle korta sekundären på 1750 volt över 55 uF? Jag vill ju slå ur trafon så fort som möjligt i händelse av ett överslag och inte lita på proppskåpet!
 
Att åstadkomma seliktivitet i ledningen med två säkringar med så lika värden är inte möjligt utan att produktionstoleranser spelar en avgörande roll.

Om man tittar på att slutsteget blir överlastat under lite längre tid så skall säkringen (10 A) lösa ut efter:

200 - 300 A ger utlösning inom 0.005 sekunder
30 - 50 A ger utlösning inom 1 sekund
20 - 30 A ger utlösning inom 10 sekunder
16 - 25 A ger utlösning inom 100 sekunder
14 - 20 A ger utlösning inom 1000 sekunder

Där det lägre strömvärdet är "snabb" och det högre värdet är "trög".

I ditt fall är alltså tryggheten i säkringen att den skall lösa ut innan transformatorn blivit så överhettad av långvarig överlast så att brand kan undvikas.
 
sm7dlk said:
Jag är inne på samma linje. Slå ifrån allting annat i kåken och prova igen...
Click to expand...

Hårda grabbar :).
Jag skulle bara löda om och köra vidare. Det är väl inte så ofta man har kortis i PS (fast det händer).
 
Hej!

Aahhh, klipp av några M5-skruvar och använd som säkringar, finns inget som irriterar mer än säkringar som går...
 
Uffe

"Nån som har nån idé om varför dessa inte gick och hur man kan försälra sig om att säkringen går på rätt ställe? "

"Frågan blir då vilken säkring som går först om jag skulle korta sekundären på 1750 volt över 55 uF?"

Vid ren kortslutning så är automatsäkringar snabbare (pga magnetisk utlösning)
vid ren överbelastning så går en 8A säkring före en 10A

Hoppas verkligen att sekundärsidan är avsäkrad, är den inte det borde 8A säkringen gå först om inte trafon "brinner upp"

mvh Peo
 
Hej!

Hittils så har jag nog aldrig avsäkrat sekundärsidan när det gäller anodspänningar över 400-500 V. Med lämplig säkring på primärsidan så klarar transformatorn sig utan problem. (högspänningssäkringar är så tråkigt dyra)
För att skydda röret/en så använder man en lågohmig resistor för att begränsa kortslutningsströmmen vid ett eventuellt överslag.
 
För några år sedan var jag ute och spelade med ett band. Vi hade några slutsteg i kilowattklassen, men hade aldrig problem med säkringarna även om det bara var enfas med 10A.
Däremot var det ett elände med automatsäkringar och min gitarrförstärkare på 70W. Man kunde försöka starta den 10-15 ggr innan automatsäkringen "höll". När man väl fått igång gitarrförstärkaren så kunde man slå på allt annat.
Så nog verkar det som att automatsäkringar är väldigt snabba.
 
Det är skillnad på glasrörssäkringar och glasrörssäkringar också. Jag har stött på två standarder, UL/CSA och IEC127 som skiljer ganska väsentligt när det gäller tröghet. En 2AT är runt 5 ggr trögare om den är märkt UL/CSA. Trögheten uttrycks som I²t, strömmen i kvadrat x tiden. Efter att på en amerikansk apparat ha bytt säkring ett par gånger och den bara gick så mätte jag startströmmen och fick ibland runt 80 A, när trafon redan var mättad åt samma håll som tillslaget. UL/CSA-säkringen klarade det, IEC127-säkringen gick varje gång...
Företaget Littelfuse hade en utmärkt skrift "Fuseology" på nätet för ca 10 år sen. Den de har med samma namn idag är inte alls lika illustrativ tycker jag: http://www.littelfuse.com/data/en/Product_Selection_Guides/Fuseology.pdf
Men på s 12 finns en jämförelse emellan de två standarderna. Det man får i Europa om man köper utan att säga till särskilt är IEC127-säkringar. Hittar jag en kopia på den gamla nånstans så kommer den.

/Jan
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top