Elektronik med förutbestämd livslängd?

Kan bara hålla med om att MTBF är helt vägledande in om system som skall funka. När jag arbetade med satellitbyggnad var allt vi monterade redovisat med ändlösa beräkningar över varje sladd etc. och hur länge dessa kommer att hålla. I vissa fall bytte vi typ av ledare/sladd bara för att få ett tillräckligt bra värde på MTBF. Det är av någon anledning väldigt vanligt att dessa system överlever ganska länge och ersätts först då ny teknologi blir tillräckligt bra. I den organisation som NASA satte ihop var ekonomerna medvetet ganska långt borta från det tekniska gränssnittet, och då håller prylarna...

Angående elektrolyter så har det varit ständiga problem därför att man ofta köpt elektrolyter som nya fabriker i Kina sålt billigt. Men då man verkar ha ständiga problem med att läsa recept, därför är den kemiska sammansättningen lite si och så och av det följer även att funktionen är lite si och så... men de är billiga... och den elektronik som säljs blir några kronor billigare än konkurrenten... och eftersom konsumenterna inte funderar om det kan finnas en anledning till att priset är lågt så går det att sälja rent skräp... till okunniga konsumenter, som dessutom blir förvånade när prylarna slutar att fungera...

Det finns massor av dessa exempel som hela tiden upprepas eftersom ekonomernas formler om hur produktion av apparater anses stå över förnuft och långsiktighet. Att utvecklingen går så fort så att det inte går att tänka långsiktighet är en myt och rent skitsnack från ekonomer som inte vill se andra visioner än sitt egna mantra.
Det går utmärkt att konstruera modern teknik med långsiktig hållbarhet, men det kräver ett planerade mellan aktörerna, något som funkade tidigare.

Samma sak som gäller för elektrolyterna gäller t.ex. för batterier. När NiCd-batterierna gick från att tillverkas i Europa till Kina var det ett elände att hitta bra batterier, men efter några år hade man lärt sig att läsa receptet... Samma sak när man flyttade tillverkningen av NiMh-batterier, först en attans massa batterier som är hopplösa att få att fungera långsiktigt därför att batterierna skiljer sig mycket mellan olika individer.

Mest trött blir man över att man alltid gör samma misstag, men samtidigt måste man fundera över varför vi konsumenter är så lättlurade att vi köper skiten och sedan klagar på att det inte fungerar... hade vi inte betalat så hade man inte fortsatt att sälja skräpet.

Min analys är som jag skrev tidigare är att vi måste bli tydligare att definiera nyttan av konsumentmakt. Vi har helt enkelt inte råd att vara så okunniga konsumenter att vi låter ekonomerna fritt styra över produktionen bara för att få köpa en apparat fem kronor billigare än konkurrenten.
 
Tråden började ju efter programmet i SVT om bl.a. de östtyska glödlamporna som hade i princip obegränsad livslängd och som ratades av "marknaden" såsom olönsamma.

Snubblade över en artikel i Wikipedia om en glödlampa värd att läsa om:
The Centennial Light - Wikipedia
 
Alla kan få sina glödlampor att leva längre.
Det är bara att köra dem på lägre spänning.
Förr fanns en tabell i ELFA-katalogen som visade hur mycket lägre livslängd som varje procent underspänning den kördes på.
Jag minns att det en ganska olinjär kurva som exvis gör att 10 procent underspänning dubblar livstiden, och 20 procent under 10 dubblar livstiden.

Ser vi på glödljuset på länken verkar den lysa med 25 procent av normal spänning. Inte så konstigt att den håler länge.

Själv har jag en armatur i trappuppgången hemma, med två 25 W spot lampor, dessa lyste väl starkt tyckte jag, och seriekopplade dem, de har hållit i över 20 år.

Ni som använder blinkersen på bilen och tvingas byta oranga glödljuskällor vartannat år, varför inte sätta in ett motstånd så de blinkar på 10 V och slippa byta dem under bilens livstid.
I många bilar ligger halvljuset som körljus, och har en diod som sänker spänningen med ett diodspänningsfall. H7 glödljuskällorna håller därmed dubbla tiden.

Dock de nämnda NARVA glödljusen var bättre evakuerade och hade renare Wolfram och flerdubbla livslängden, (ev var de heller ej överspända), jämfört med glödljuskällor som är populärare bland handlare.

När det gäller amatörradio och accar, så nämndes BP-90 dvs tomlåda för R6:eek:r.
Först måste vi inse att amatörradio är en sådan liten probukt att man inte kan lägga ner utvecklingsarbete som bestämmer dess livslängd. Det skulle krävas minst lika mycket jobb som utvecklingen av skjälva radio, i de pyttesmå serier det gäller.
Vad gäller accar så förbjöds NiCad accar i EU och får inte importeras. Varfrö den delen kan skyllas på EU och ite någon amatörradiotillverkare.
Däremot kan man på vissa fabrikat och apparater för vissa marknader använda de billigaste komponeterna.

Torrbatterilådor kostar inte många kronor, men är ändå för dyra för radioamtörer att köpa i prevetivt syfte, för att kunna använda radion om 10 - 20 år när det inte finns originalacckar mer.

Därför minskar intresset att tillverka sådana, ingen köper dem ju, man får förmoda att radioamatörer ser sin amatörradio som en vanlig hemeleketronikprodukt som man ersätter när nåt går sönder.

Tillverkar man Iphånar etc som säljs i lika många miljoner, eller kanske lika många hundratals miljoner som en amatörradio säljs i stycken, så kan man givetvis lägga en väldig massa jobb på utvecklingsarbete på att bestämma dess livslängd.

Sen förundras jag hur LED ljuskällor specas i "brinntid", inte brinner dom??

För övrigt rekomenderar jag solskyddsfaktor VI, som smörjes på antenntråden och koaxialkablarna varje månad så håller tråden och kablarna dubbelt så länge.
Alternatvit, slå in dem i guldfolie, som man gör med sateliter.


de
Roy
 
Sedan jag fyllde 50 år har jag inrättat mitt liv enligt samma koncept. Har gått ner på 25% av min kapacitet och hoppas därmed leva i 100 år till. :)

Märkligt nog har inte energikonsumtionen minskat i motsvarande grad. :confused:
 
Sedan jag fyllde 50 år har jag inrättat mitt liv enligt samma koncept. Har gått ner på 25% av min kapacitet och hoppas därmed leva i 100 år till. :)

Märkligt nog har inte energikonsumtionen minskat i motsvarande grad. :confused:

Jodå, nog ska du se att energikonumtionen har sjunkit, det brukar visa sig vid midjan. :eek:
Det gäller att minska tillförseln i god tid annars blir det som för mig att man växer i färdriktningen :eek:

Även jag har en 15år gammal handapparat som det inte går att köpa batterier tll, jag har lött om en acc med nya celler och köpte faktiskt en tomkasett för R6 batterier, så den går att använda i nödfall.

Men nu kostar en ny, fullt fungerande, duobandshandapparat från kina 600:- så jag köpte en sån istället, den är bättre än den gamla enbandaren på alla sätt.

Samma sak med mobiltelefoner, varför ska dom hålla i tio år om dom ändå är hopplöst omoderna efter ett eller två år?
(Min smartphone är ganska precis två år och den var en "värsting" då, den känns fortfarande pigg men lider minnesbrist, det som var mer än tillräckligt då äts upp av ett par appar skrivna för dom moderna telefonerna)

Datorer blir ju hopplöst omoderna på några år, jag har haft massor med datorer sedan 286-tiden, samtliga har jag fått gratis av andra som har köpt nytt för att uppgradera, utom min senaste laptop som jag faktiskt köpte ny för 1½ år sedan, nu kostar den hälften så mycket och den är långt ifrån värst längre.

Någon nämnde den gamla platt-tvn som kostade 20000:-, jag har två såna, jag fick dom gratis, men dom är avsevärt sämre än en ny för en tiondel av priset. (jag har nog inte köpt en tv på 20 år, jag har uppgraderat med sånt som andra har kasserat)
Förmodligen spar man in en hel del i energiförbrukning med en nyare tv om man som dom flesta har på den dygnets alla vakna timmar.


Amatörradio? Ja, dom är så pass dyra i inköp att man gärna vill att dom ska hålla ett tag, men samtidigt vill man ju ha den senaste DSP'n och den senast CAT-intergreringen mot datorn, så man vill ju byta mot en nyare efter några år och en begagnad rigg som saknar DSP är inte värd många kronor.

Min 2m allmode station lanserades 1988
Min HF/6M/2M/70cm kombirigg lanserades 1998
Dom duger alldelens utmärkt åt mig även om jag VILL ha nyare grejor.

Så, vem ska man konstruera grejor för, den som aldrig vill byta eller den som alltid vill ha det senaste?
 
Hej alla!:)

SM4FPD skrev:
”Ni som använder blinkersen på bilen och tvingas byta oranga glödljuskällor vartannat år, varför inte sätta in ett motstånd så de blinkar på 10 V och slippa byta dem under bilens livstid. ”

Detta råd verkar inte särskilt genomtänkt.

Blinkersbelysning är en säkerhetsdetalj. Nogsamt reglerat avseende bl.a. ljusstyrka och blinkersfrekvens.
Viktig sådan, speciellt under svåra förhållanden som tät dimma eller kraftig snörök.

Den som vet något om miljön kring våra billampor, känner till svårigheten med bl.a. smuts, olja, temperaturintervall och fuktighet. Därtill såväl lödbarhet som crimpbarhet.
Alltför ofta har jag sett glada amatörinstallationer inom bilelektronik.
Dagens bilar, har dessutom mer kontrollfunktioner över elektroniken än förr.
Detta kan ställa till det för den glödlampsnåle, som vill strömbegränsa med ett motstånd.

Den som har kontroll över bilkostnader, vet att det inte är billampor som är den stora kostnadsposten.
Ett spartips, är t.ex. att istället gå eller cykla till inköpsstället av kvällstidningen eller morgonbullen
och verka för en bättre samordning av familjens transportbehov.

Om några blinkerslampor inte håller måttet är nog en bagatell i det stora hela.
Betydligt värre, är t.ex. när en kamaxelrem, orginalreservdel, inte håller mer än tusen mil.
D.v.s .mindre än en tiondel av uppgiven livslängd. Med motorras och dess kostnader som följd.

/Hans
 
Tja det är väl samma resonemang som läkemedelsbolagen för:
"Ska vi tillverka en medicin som säljer bra eller en som fungerar?"

Ovanstående är fritt tolkat utifrån bomben som en fd. vd för ett läkemedelsföretag sedan 30 år släppte häromdan.
 
Det känns som om det var en dålig idé att ändra nätspänningen från 220~ Volt till 230.

Äldre elektronik som fortfarande är i drift är gjorda för 220V och förbrukar då mer effekt och blir onödigt varm.

Men det var väl innan miljötänket och besparingsresonemanget existerade...
 
Borde inte minskade förluster till all den utrustningen som är gjord för 230V vara betydligt större?
 
Spänningshöjningen till 230 volt, kom inte den sig av att man ville minska förlusterna i stamnätet och höjde dess spänning från 380 kV till 400 kV? Och sen följde så att säga resten av nätet med på köpet?
 
Spänningshöjningen till 230 volt, kom inte den sig av att man ville minska förlusterna i stamnätet och höjde dess spänning från 380 kV till 400 kV? Och sen följde så att säga resten av nätet med på köpet?
Du har säkert rätt, Fredrik.
 
Man ville också harmonisera spänningen inom europa (EU) , UK hade tidigare 240 V ,
230 V var den gyllene medelvägen.
 
Back
Top