KRAS S-match

SM7FBJ

Radiotelegrafist och halvdansk
Så blev det till sist ett bygge ändå. Men jag har använt mig av en T200-6 toroid istället för T200-2. Jag tog vad som fanns. Det fungerade fint. Stämmer av bra mellan 10-80m på en doublet (2 x 25m) på vinden, dock används aldrig mer än 8varv(80m) på spolen. Roligt är att den ger betydligt mindre brusnivå på 80m. 100W är inga problem, men det är ju nästan overkill....400W går inte pga för litet plattavstånd i vridkondenasatorn.

Jag har dock använt EK 2,5 i toroiden

Bara att gratulera/tacka KRAS till ett lyckat projekt!
 

Attachments

  • IMG_0976.jpg
    IMG_0976.jpg
    94,4 KB · Views: 121
  • IMG_0978.jpg
    IMG_0978.jpg
    93 KB · Views: 139
  • IMG_0979.jpg
    IMG_0979.jpg
    89,9 KB · Views: 136
Last edited:
Hej!
Snyggt jobbat!
Plexiglas duger ju också om man inte har ett "träelektroniklabb"! He!
Du klarar sannolikt stämma av även 160 m med den stora spolen. Du kan möjligen behöva addera mera C och det kan man göra genom att sätta en fast konding över stegen
Jag har kört 4-500 watt genom s-match med mycket små mottagarkondingar typ den Du har, men jag har också haft överslag.. Allt beror ju på vilken spänning som råkar uppstå mellan plattorna under avstämmningen.
Lycka till.
Tore
 
Den går bra även på 160m. Det var mer ett provbygge egentligen. Jag tänker bygga om min dubbel-LC avstämmare och använda den ena spolen av bromsrör och den ene stora kondensatorn. Jag har en större toroid som jag tänkte prova ut för att det ska klara lite mer effekt.

Den lilla med plexiglas kan jag använda så länge och eventuellt ta toroiden ifrån i fall den stora på bilden inte blir bra.
 

Attachments

  • IMG_0980.jpg
    IMG_0980.jpg
    87,8 KB · Views: 83
Det blev en kraftigare kondensator. Spolen ska ha en grövre tråd vid tillfälle. Den stora toroiden är för power-line applikationer. Det är en T300-26.
 

Attachments

  • IMG_0982.jpg
    IMG_0982.jpg
    95 KB · Views: 154
Det är intressant att följa den här tråden om balanserade tuners. Har sysslat med sådana i olika former sedan jag var 15 år!
En sak som aldrig har nämnts är fördelarna att ha två RF-ampermeters(termokors) i vardera feedertråden.
Då kan man lättare konstatera vilken tuner som är effektivast och har minst genomgångsdämpning genom att jämföra värdet på feederströmmarna med olika antennavstämmare - givetvis på samma frekvensband.
Man får dessutom en grov uppfattning om balansen i feeder och antenn.

Dessa RF-amp.meters säljs ofta på loppisar för överkomliga priser.
Jag har samlat på mig massor med olika "ampertal".

Mina första amatörsändare med balanserade avstämmare ( i 17-årsåldern) indikerade jag max. uteffekt med små skallampor som var shuntade några decimeter i feederledningarna.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
APQ DE FBJ

Tack för feeeback/kommentar Bengt. Jag har 2st lampor som jag kan koppla in i vardera tråd, men visarinstrument är kanske mest givande. Ska se hur jag går vidare. Mycket intressant att följa dina inslag/kommentarer om hur det begav sig när du var aktiv i Afrika.
 
SM7FBJ skrev bl.a.
" Roligt är att den ger betydligt mindre brusnivå på 80m."

Jämfört med vad?

Kan den minskade brusnivån beror på dämpning, dvs att du får sämre känslighet?
Eller beror det på att du får bättre balans och därmed mindre strålning (och lyssning) från matarledningen, och att det är antennen som strålar (lyssnar) och inte kabeln och elnätet?
I så fall är mycket vunnet.
Jämför du med samma antenn och annan avstämmare.
Eller jämför du med koaxmatad dipol?

För övrigt är det underbart att se bilderna och läsa att du bygger, labbar och experimentenar!!

de
FPD
Roy
 
RF-indikatorer i feederledningarna

FBJ:

Tack för feeeback/kommentar Bengt. Jag har 2st lampor som jag kan koppla in i vardera tråd, men visarinstrument är kanske mest givande. Ska se hur jag går vidare. Mycket intressant att följa dina inslag/kommentarer om hur det begav sig när du var aktiv i Afrika.


Glödlampor ändrar tyvärr feederns avslutningsimpedans en aning beroende på att lampor presenterar olika resistanser vid olika ljusstyrkor. Vissa glödlampor har 10 gånger högre motstånd vid full ljusstyrka jämfört med när dom är släckta. Men - lampor är trots allt bättre än ingenting.

Byarna i Afrika använde ej radio för närQSO! Trummor hade en enorm räckvidd efter mörkrets inbrott. Man kunde i huvudsak förmedla; sorg, fara och glädje. Ett meddelande upprepades i c:a 15 minuter. Kringliggande byar gav bekräftelse på meddelandet. Några ringQSO existerade inte, ej heller "breakers"!

73
Bengt SM6APQ
 
SM7FBJ skrev bl.a.
" Roligt är att den ger betydligt mindre brusnivå på 80m."

Jämfört med vad?

Kan den minskade brusnivån beror på dämpning, dvs att du får sämre känslighet?
Eller beror det på att du får bättre balans och därmed mindre strålning (och lyssning) från matarledningen, och att det är antennen som strålar (lyssnar) och inte kabeln och elnätet?
I så fall är mycket vunnet.
Jämför du med samma antenn och annan avstämmare.
Eller jämför du med koaxmatad dipol?

För övrigt är det underbart att se bilderna och läsa att du bygger, labbar och experimentenar!!

de
FPD
Roy

Jämfört med den stora dubbel LC-avstämmaren, men.....jag hade notch-filtret inkopplat vilket gav mindre brus. Ingen skillnad alltså, men lättare att stämma av och så tar den mindre plats.
 
SM6APQ said:
Man kunde i huvudsak förmedla; sorg, fara och glädje.

Det vore spännande att få lyssna till sådana 'bulletinutsändningar'.
Någon kanske har en länk till sådant material på nätet?

/Christer
 
"In Africa, New Guinea and the tropical America, people have used drum telegraphy to communicate with each other from far away for centuries. When European expeditions came into the jungles to explore the primeval forest, they were surprised to find that the message of their coming and their intention was carried through the woods a step in advance of their arrival. An African message can be transmitted at the speed of 100 miles in an hour."

Drums in communication - Wikipedia, the free encyclopedia

Bara sätta igång och trumma... ;)

/Bengt
 
Kul utvikning!
Kanske dags att introducera ett alternativ till det gamla morsealfabetet. Afrikanska rytmer på bandet.

73, Roland SM0BRF
 
Kan man bygga relästationen för djungeltrummor?
Och startas sådan med 1750 Hz?
Hur får man över CTCSS på en Djungeltrummslänk?
Någon datorstyrd avkodning vid mottagaren?


Bengt APQ, vilken räckvidd handlar det om för ett hopp trummor?
Vilken typ av trummor har längst räckvidd? De stora (bastrummor) med låg frekvens eller de mindre med höga frekenser?

Att det förekommer vågutbredningsfenomen, konditioner i Troposfären, (dvs 0 - 1000 m) även för LF är ju känt.
Hur påvekar detta djungeltrummskommunikationen?

Visst liknar det vad jag hade upp i en annan tråd, infraljud och elefanterna.
Intressanta experiment vore därför en utveckling av trummorna till exvis kommunikation på 10 Hz med lämpliga sändare och mottagare.

de
Roy
med många frågor till forumet
 
Kan man bygga relästationen för djungeltrummor?
Och startas sådan med 1750 Hz?
Hur får man över CTCSS på en Djungeltrummslänk?
Någon datorstyrd avkodning vid mottagaren?


Bengt APQ, vilken räckvidd handlar det om för ett hopp trummor?
Vilken typ av trummor har längst räckvidd? De stora (bastrummor) med låg frekvens eller de mindre med höga frekenser?

Att det förekommer vågutbredningsfenomen, konditioner i Troposfären, (dvs 0 - 1000 m) även för LF är ju känt.
Hur påvekar detta djungeltrummskommunikationen?

Visst liknar det vad jag hade upp i en annan tråd, infraljud och elefanterna.
Intressanta experiment vore därför en utveckling av trummorna till exvis kommunikation på 10 Hz med lämpliga sändare och mottagare.

de
Roy
med många frågor till forumet

Jasså ni skall börja sälja jungeltrummor på SRS ,Det är nog för Roy är nyfiken Hi!
Stig
 
Ursäkta utvikningen Bjarne. Det där med alternativa metoder för fjärrkommunikation blev intressant. Jag startar en ny tråd för ämnet.
 
Jag har också byggt en S-match. Jag har funderat kring transformatorn och har för mig att det fanns någon tråd här om den. Jag har räknat på vilka impedanser som kan anpassas med en spole och en kondensator, men jag har inte än funderat ut hur man ska räkna på transformatorn. Inspänningen kommer på två ställen. Någon form av symmetribetraktelse bör det bli.
 
Back
Top