Wanted! Den gemensamma nämnaren

[SM7EQL]

Vår hobby amatörradio har genomgått stora förändringar sedan den uppstod någon gång i början av 1900-talet. Centralt för utövarna sedan dess har varit de gemensamma frekvensbanden vi fått disponera. Utan dessa gemensamma frekvenser skulle det inte ha varit möjligt att kommunicera med varandra via etervågorna. Inget snack om den saken.

Men finns det mer som är gemensamt för hela kollektivet radioamatörerna, än de gemensamma frekvensbanden?

Jag har funderat av och an några dagar på den frågan i syfte att på ett mer vetenskapligt sätt försöka definiera vad amatörradio egentligen är för en sorts hobby utan att hamna i den vanliga flumbeskrivningen - amatörradio är en mångfacetterad hobby där alla oberoende bakgrund kan finna tillfredsställelse inom sitt eget intresseområde och på sin egen nivå.

Jag har också surfat runt en hel del på klubbars hemsidor i jakt på bättre och mer precisa förklaringar på vad som är det centrala och gemensamma i hobbyn och vad amatörradio egentligen är för en hobby. Men jag finner inget tydligt svar som jag skulle kunna skicka vidare till någon ovetande som ställer den omöjliga frågan - vad är amatörradio och vad sysslar ni med?

På SSA:s hemsida under rubriken "Om amatörradio" finner jag flera feta underrubriker som alla avslutas med frågetecken.

Hur blir man sändaramatör / radioamatör?

Hur kommer man snabbt igång?

Hur får man en egen amatörradiosignal?

Det finns i slutet ytterligare två underrubriker men utan frågetecken; "Telegrafi/CW" samt "Hjälp finns att få".

Under den sistnämnda hjälplovande rubriken får man reda på att man själv kan upptäcka hobbyn genom att skaffa sig en mottagare och lyssna på amatörbanden. Det står också "att radioklubbar runt om i landet står beredda att hjälpa dig med utbildning, kursmaterial och all information som du behöver. På, eller nära din hemort finns en radioklubb med nya vänner som väntar på att få göra din bekantskap och hjälpa dig på vägen."

Sista stycket på sidan repeterar det vanliga budskapet från den numera raspiga grammofonskivan med låten; "Vi hälsar Dig välkommen till en fantastisk hobby, en hobby som ger dig en gränslös väg till nya sensationer. En väg där du också kommer att möta en mängd nya kamrater över hela världen som delar dina intressen."

Men bortsett i från att gramofonskivan är av modell stenkaka så låter det ju väldigt bra om man nu inte är så pass vetgirig att man ställer följdfrågor förstås - jo men vad är amatörradio och vad sysslar ni med?.

I går funderade jag på om radioapparaterna och antennerna vi skaffar oss skulle kunna hänföras till kategorin den gemensamma nämnaren. Ty utan radioapparater och antenner så är det ju svårt att använda de gemensamma frekvensbanden och utan frekvenser, radioapparater och antenner så går det bevisligen inte att kommunicera med varandra. Aha - här har vi nog svaret...

Men....nästa fråga efter ett djupt andetag blir då vad vi skall prata med varandra om. - Öhh, Hej jag heter Bengt, vad heter du? Näää... Finns det någon gemensam nämnare i själva samtalet som förenar oss och där alla kan vara med och prata. Här spelar ju ens personliga intressen och kunnande m m ganska stor roll om samtalet skall bli givande eller ej.

Jag får nog erkänna att det redan känns som jag kommit in i en återvändsgränd i mina försök att få ett svar på frågan precis som många andra klubbar i likhet med SSA gjort. I brist på bättre förklaringar slänger vi på grammofonskivan igen "Vi hälsar Dig välkommen till en fantastisk hobby, en hobby som ger dig en gränslös väg till nya sensationer. En väg där du också kommer att möta en mängd nya kamrater över hela världen som delar dina intressen."

Finns det någon intelligent klartänkt radioamatör här på Ham.se som antar utmaningen och som tror sig klara av att beskriva de omtalade sensationerna och berätta mer för mig och andra frågvisa om den gemensamma nämnaren som förenar radioamatörerna så att de känner samhörighet med varandra och kan utveckla amatörradiohobbyn i en bestämd riktning snarare än att splittra sig i tusentals olika riktningar i allt mindre grupper, klubbar och föreningar.

Är amatörradio en diffus hobby?

/Bengt

 

[SM5KRI]

Fantastisk hobby vet jag inte om det är längre, mina första år i luften tyckte jag det var spännande lotteri då man undrade:
Vem kommer att svara på mitt anrop?
Från vilket land?
Tänk om det är något exotiskt DX...
Visst det kittlade lite i maggropen ibland när plötsligt någon från W4 hörde mig och svarde...

Detta var innan internet, mobiler m.m. fanns. Kan det vara en genemsam nämnare?

 

[SM0RCL]

Vi hälsar dig välkommen till en fantastisk hobby som kan ge dig en bred kompetens inom många områden. Gemensam nämnare för hobbyn är att man utnyttjar icke trådburen kommunikation i många former. Detta medför att man oberoende av infrastruktur kan upprätta förbindelser på både korta och långa avstånd.

I stort kan man säga att många i första hand skapar sociala nätverk nationellt och internationellt genom att nyttja olika former av analoga och digitala modulationer för att få kontakt med nya och gamla kamrater både när och fjärran.

Det finns en annan kategori som i första hand önskar att utveckla den radiotekniska utrustningen på olika sätt. Det kan röra sig om nya antenntyper, radioapparater, modulationssätt, digitala kommunikationsmetoder etc. Det som är utmanande med tekniken är att i många fall är radioamatörer först med tekniska framsteg som i ett senare skede kommersialiseras.

Den tredje stora kategorin är de som vill tävla inom olika aspekter av radio. Ett är att delta i så kallad "rävjakt" där man genomför en kombination av orientering/radiopejling. Den största tävlingsformen är dock contensting, där man tävlar med andra radioamatörer om att genomföra radiosamtal med så många som möjligt på så långa avstånd som möjligt. Detta är för många ett bra kvitto på hur den egna tekniska utrustningen fungerar.

En fjärde kategori är de som fokuserar på ett specifikt intresse. Det kan vara att bara köra ett specifikt frekvensband, studsa med sina signaler mot månen, utveckla satellitkommunikation eller nya sätt att kombinera datorer och radio. Här finns det många intressegrupper att utveckla sig inom.

Den femte kategorin är de som vill bidra till samhället. Det kan vara att i samverkan med scoutkårer bidra till spridning av radiokunskap till ungdomar till skapandet av sociala nätverk. Man kan också delta i verksamhet till stöd för samhället i händelse av kriser/katastrofer.

Det som gör amatörradion till en fascinerande hobby är att det finns så många aspekter att man kan alltid finna nya utmaningar. För dig som vill förstå radio som ett socialt medium eller som teknisk utmaning kommer det alltid att finnas något nytt att upptäcka.

Välkommen till hobbyn som kombinerar sociala nätverk, tekniskt kunnande och internationellt kamratskap.

Kan det ovanstående vara något?

73 de Kai

 

[SM7EQL]

Tack för ett utmärkt inlägg Kai. Du är tydligen en av väldigt få som fattar att hobbyn består av flera vitt skilda hobbies men som ändå har vissa gemensamma beröringspunkter.

Du skrev; "Det som gör amatörradion till en fascinerande hobby är att det finns så många aspekter att man kan alltid finna nya utmaningar."

Ingen säger emot. så är det.

Om vi tänker oss att vi formulerat om ovanstående citat till något i stil med "Det som gör amatörsporten till en fascinerande fritidssysselsättning är att det finns så många aspekter att man kan alltid finna nya utmaningar."...

... så kanske det blir lättare att förstå det dilemma SSA och alla radioklubbar plus enskilda radioamatörer står inför när de skall försöka sälja in "amatörsporten" hos medelsvensson.

Amatörsporten består ju av så många vitt skilda sporter som t ex handboll, höjdhoppning, ishockey, kulstötning, löpning, tennis.... ja listan kan göras lång. Alla tillhör de samma familj men ändå inte.

Ponera att vi ger ut en tidning som heter Amatörsport (motsvarigheten till QTC) och i den låter vi de 20-30 största sportsgrenarna komma till tals. En sida om handboll. några sidor resultatlistor från kulstötningstävlingar, ett reportage om fotbollsturneringen och några sidor annonser från olika företag som säljer benskydd och golfvagnar. Kanske köpes och säljes där någon vill bli av med sina avlagda boxhandskar eller bowlingklot.

Ja, du förstår själv vart jag vill komma. Amatörsporten som begrepp är ungefär lika dimmig som Amatörradio och består av många olika intresseinriktningar.

Beroende på vem du frågar om vad "Amatörsport" är för en något så får du olika svar. Den inbitne handbollsspelaren är väl medveten om att det finns många olika sporter men framhäver naturligtvis sin egen sportsgren och sina egna intressen precis som jag gör när jag fokuserar på radioteknik och radiotelegrafi som närmast ett måste för att kunna utöva "rätt sorts" amatörradio.

I tråden "Radiosällskap" diskuterar vi bl a klubbarnas inriktning och hur nya radioamatörer skall tas om hand och hur de skall kunna hjälpas igång på ett bra sätt.

Man kan tänka sig att i fallet "Amatörsport" så skulle den breda klubben som sysslade med alla möjliga sporter kunna ge en viss introduktion och presentera säg de 20 vanligaste sportsgrenarna för nykomlingen. Men sedan måste det vara upp den nykomlingen att själv bestämma sig för om han eller hon vill satsa på handboll eller bergsklättring.

Vissa sportsgrenar är smalare än andra och därför ryms inte sådan verksamhet i de breda klubbarna. Här kanske enda möjligheten är att söka sig till specialklubbarna eller i värsta fall utöva sin sportsgren själv.

Hur tar vi oss vidare i diskussionen och hur kan vi på ett tydligare sätt definiera vad amatörradio är?

/Bengt

 

[SM0RCL]

Riksidrottsförbundet har ju lite av samma dilemma i så fall.

Jag tror ändå att upplägget i QTC är bra. Lite till alla. Har för mig att RF:s månadstidning är lite som du beskriver, en del fotboll, en del hockey etc. Det svåraste är när en hobby blir väldigt smal, dvs. att det bara finns ett fåtal utövare. Då blir sammanhållningen lidande, i och med att man har kanske inga lokala utövare att dela hobbyintresset med. Internet tror jag skulle kunna vara en lämplig kanal att samla specialintressena.

Kanske skulle SSA:s hemsida ha lite mer underavdelningar med tydligare profil. Själv avnjuter jag alla Tilmans artiklar med stor behållning, eftersom teknikintresset är det viktiga för mig. Men om man skulle försöka samla på sig representanter för specialintressena på ett lite mer avslappnat sätt.

Säg t.ex. att man skulle som en underavdelning till VHF-delen ha en avdelning som avhandlar MS, EME etc. Då skulle man kanske också hitta lite gemensamma nämnare, t.ex. att man har likartade krav på bra mottagare.

En annan variant vore att man hade underavdelningar för digitalmoder på HF etc. Det finns hur mycket möjligheter som helst.

Det som jag tycker är viktigast i marknadsföringen av hobbyn är dock att man skriver på svenska. Vi är i regel inte så bra på engelska som vi vill tro. Det är en av anledningarna till att jag skriver min blogg på just svenska, eftersom jag vill att den ska läsas av svenska radioamatörer som kanske inte är helt bevandrade i teknisk engelska osv. Och trots allt är det behagligare att läsa på svenska, även om engelskan är tillräckligt bra.

ESR är ett bra initiativ inom teknikdelen av hobbyn. Det borde finnas en svensk variant av DUBUS etc. Fram med digitalkameror, mobiler och annat och fotografera era projekt. Det kostar inte så mycket tid att skriva några hundra rader till ett foto eller en ritning och inspirera andra. Jag blev t.ex. jätteinspirerad av SM5JAB:s hemsida om trådantenner. Enkla konstruktioner som man kan bygga för ett par hundralappar och som kan ge mångfalt tillbaka i prestanda.

Som vi säger i det militära, man följer den som leder med ett gott exempel.

73 de Kai

 

[SM7EQL]

RCL skrev; "Jag tror ändå att upplägget i QTC är bra. Lite till alla. Har för mig att RF:s månadstidning är lite som du beskriver, en del fotboll, en del hockey etc. Det svåraste är när en hobby blir väldigt smal, dvs. att det bara finns ett fåtal utövare. " Slut citat.

Jag anser också att upplägget i QTC är bra, ty det finns inget egentligt val för SSA eftersom man sagt sig vilja representera alla radioamatörer oberoende intresseinriktning och kunskapsnivå. Att fylla tidningen enbart med radioteknik hade tillfredsställt kanske 5% av medlemmarna och hade man satsat på resultatlistor och contesting så kanske 30% blivit glada. De exakta procentsatserna känner vi inte till.

RCL skrev; "Kanske skulle SSA:s hemsida ha lite mer underavdelningar med tydligare profil. Själv avnjuter jag alla Tilmans artiklar med stor behållning, eftersom teknikintresset är det viktiga för mig. Men om man skulle försöka samla på sig representanter för specialintressena på ett lite mer avslappnat sätt." Slut citat.

Tekniskt sett finns inga begränsningar. Det går att skapa hur många underavdelningar som helst. Svårigheten ligger i att få en fungerande organisation med engagerade funktionärer som tillåts arbeta fritt och efter en egen idé. Det var här jag och mina funktionärer i Sektion Utbildning stötte på patrull. Vi hade stora planer och ett brinnande intresse av att arbeta för ett större radiotekniskt innehåll i SSA. Vi kom så långt i våra planer att en ganska omfattande avdelning under SSA:s webbplats byggdes upp men som inte gillades av styrelsen. Det uppstod intressekonflikter mellan styrelsens linje att minska tekniken och vår linje att lyfta fram den. Ett annat problem var styrelsens (ordförandens) ständiga försök till detaljstyrning av min och sektionens verksamhet vilket gjorde att vi tappade tempo. Verkningsgraden i min sektion var usel. All tid gick åt att käbbla med styrelsen. Till slut fick vi order att lägga ner sidorna vilket vi gjorde. SSA ville inte satsa på radioteknik. Thats it.

Som jag skrev tidigare så lämnade vi funktionärer SSA och startade eget. Först kallade vi sidorna för "Tekniksidorna på Internet". Vi som drev ruljansen var de forna funktionärerna i Sektion Utbildning. Sidorna blev snabbt väldigt omtyckta och många ville bli medlemmar. Medlemmar i vad då? Det gick ju inte eftersom vi ju inte var en förening utan bara en intressegrupp utan styrelse och stadgar som tyckte det var roligt att dela med oss av vår kunskap och att sammanställa tekniska artiklar helt gratis och för alla.

Efter några år som fristående intressegrupp blev trycket för hårt på oss och vi beslutade att bilda en formell förening. Valet stod mellan att lägga ner Tekniksidorna eller bilda förening. Föreningen bildades 2000 och fick namnet Föreningen Experimenterande Svenska Radioamatörer (ESR). Vi forna SSA-funktionärer jobbade stenhårt i början med att bygga upp en mycket tydlig föreningsstruktur, en väl genomtänkt policy och utbyggbara stadgar som faktiskt håller än i dag. Vi hade trots allt c:a 10-15 års erfarenheter av SSA och vad som inte fungerade så bra där när det gäller styrelsearbete i stora landstäckande föreningar och hur man hanterar frivilliga krafter som brinner för det dom själva vill jobba med. På det sättet kunde vi få gjort mycket med en liten insats i form av tid och pengar = hög verkningsgrad.

I början var vi "avhoppare" naturligtvis lite sura och gramse på SSA men nu sett i backspegeln så är vi jätteglada. Föreningen fungerar utmärkt bra och byråkratin är nära nog noll. I stort sett alla medlemmar i ESR är även medlemmar i SSA så ingen kan komma och säga att vi stulit några medlemmar från SSA.

Det vi producerar i form av teknikseminarier, utställningar och tidningen ESR Resonans är fritt tillgängligt för såväl medlemmar som icke medlemmar. Ekonomin är synnerligen god och vi jagar på intet sätt nya medlemmar enbart för antalets skull. Om vi är 50 eller 500 medlemmar spelar mindre roll eftersom vi inte har mer utgifter än för domänen ESR och några tusenlappar till per år. De som gillar föreningens policy och inriktning får själva välja om de vill bli medlemmar. Vill de inte så är vi lika glada för det. Vi jobbar för amatörradion i stort och har inga ekonomiska intressen i bakgrunden.

Beträffande Tilmans utmärkta artiklar i QTC så driver han i likhet med vad Sektion Utbildning gjorde för länge sedan en egen underavdelning. I början ställde SSA Styrelse krav på honom att den underavdelningen skulle ligga på SSA.SE. Det fanns tydliga krav på layout och andra formella riktlinjer som begränsade Tilmans kreativitet. Han valde därför att lägga sitt arbete på en egen sida och server. SSA accepterade detta efter en del sura miner men vad jag vet så fungerar samarbetet bra nu med den nya styrelsen.

Men rent generellt så är jag inte övertygad om att det är absolut nödvändigt att alla amatörradiointressena måste ligga sorterade under SSA:s paraply. Det finns dock många äldre medlemmar som förmodligen är präglade av det gamla fackföreningstänket och säkert skulle vilja tvångsansluta både ESR och andra fristående grupperingar till SSA för att få kontroll över vår kassa och och kunna styra verksamheten enligt sin egen agenda.

Men om det skulle bli verklighet så skulle jag ju tröttna och förmodligen alla de andra eldsjälarna slockna. Vem vinner vad på en sådan centralisering av verksamheten till AB Svensk Amatörradio SSA.

Vinner de enskilda medlemmarna någon fördel eller vad är vitsen?

/Bengt