EABC80 vs ECL86
- Thread starter SM7FBJ
- Start date
SM7CZR
Old Member
Hej Bjarne!
Det är helt olika rör.
EABC 80 är en trippel-diod-triod. Användes i radiomottagare som FM-diskriminator och LF-försteg.
ECL86 är en triod-pentod där pentoddelen är av effekttyp. Var vanliga i radioapparater med 800-Ohms högtalarutgång. Däremot skulle jag kunna tänka mej att du ersätter med ECL 82 alternativt ECL84 dock med annorlunda sockelkoppling. Jag har en låda med rör i förrådet, så om du lugnar dig ska jag kolla i morgon (måndag). Saknar du endast ett ECL86?
Det är helt olika rör.
EABC 80 är en trippel-diod-triod. Användes i radiomottagare som FM-diskriminator och LF-försteg.
ECL86 är en triod-pentod där pentoddelen är av effekttyp. Var vanliga i radioapparater med 800-Ohms högtalarutgång. Däremot skulle jag kunna tänka mej att du ersätter med ECL 82 alternativt ECL84 dock med annorlunda sockelkoppling. Jag har en låda med rör i förrådet, så om du lugnar dig ska jag kolla i morgon (måndag). Saknar du endast ett ECL86?
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Jag förstod nästan att det inte skulle gå att byta ut dom rätt av Ingvar. Jag behöver 2st ECL86 till bygget. Att jag saknar kristall och hållare mm är en annan sak, men de sakerna fixar jag så småningom. Måste bygga nåt med rör bara, var så länge sedan sist (1974).
Bengt kan sätta griller i vilken skalle som helst.....
Bengt kan sätta griller i vilken skalle som helst.....
SM0AOM
Well-Known Member
Håller man på det minsta med rör så bör man känna till hur i synnerhet det europeiska beteckningssystemet är utformat.
En bra översikt finns i denna post: Vacuum Tubes for Amps - Euro Tube Code
Kan också rekommendera Frank's Electron tube Pages för data på snart sagt alla typer av elektronrör.
Konstruktionen i PW torde fungera med snart sagt alla triod-pentoder, även om man får ut mindre effekt med rör som t.ex. ECF82/6U8. TV-rören PCF80 och PCF82 har identiska data förutom glödspänningen.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
En bra översikt finns i denna post: Vacuum Tubes for Amps - Euro Tube Code
Kan också rekommendera Frank's Electron tube Pages för data på snart sagt alla typer av elektronrör.
Konstruktionen i PW torde fungera med snart sagt alla triod-pentoder, även om man får ut mindre effekt med rör som t.ex. ECF82/6U8. TV-rören PCF80 och PCF82 har identiska data förutom glödspänningen.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Det är ok Ingvar, det är ju ett projekt som gärna ska räcka till den mörka årstiden. Men insamlandet börjar i och för sig redan...det var egentligen meningen att först fixa till gamla komponenter till nätdelen.
När jag ändå är i gång, vet du vad B:et står för, i alla gamla ritningar där HV (High Voltage) ofta benäms B+? Ren nyfikenhet bara. K-A vet säkert oxo.
När jag ändå är i gång, vet du vad B:et står för, i alla gamla ritningar där HV (High Voltage) ofta benäms B+? Ren nyfikenhet bara. K-A vet säkert oxo.
SM0AOM
Well-Known Member
I rörteknikens barndom så erfordrades det batterier för alla driftspänningar.
Den första driftspänningen var "glöden" som fick den första bokstaven i alfabetet; "A".
Sedan behövdes anodspänning vilket fick bokstaven "B", och sist gallerförspänning vilket blev "C".
När detta var infört så började nätaggregaten slå igenom, och batterier förpassades till "historiens sophög". Beteckningarna på driftspänningarna kom dock att leva kvar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Den första driftspänningen var "glöden" som fick den första bokstaven i alfabetet; "A".
Sedan behövdes anodspänning vilket fick bokstaven "B", och sist gallerförspänning vilket blev "C".
När detta var infört så började nätaggregaten slå igenom, och batterier förpassades till "historiens sophög". Beteckningarna på driftspänningarna kom dock att leva kvar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0AOM
Well-Known Member
Om jag skulle bygga en sådan apparat blev den lite "omstuvad".
Mottagaren skulle bestå av en pentod-halva av en ECF82 eller ECF80 som återkopplad detektor
samt triodhalvan av röret som LF-förstärkare.
Anledningen till detta är att återkopplade detektorer med pentoder har mer "städade" egenskaper än sådana med trioder, och man reglerar återkopplingen enkelt och "mjukt" genom att variera skärmgallerspänningen.
Sedan skulle sändaren se ut ungefär som på schemat med ett ECL82 eller liknande som Pierce-oscillator och slutsteg. Beroende lite på vilka antenner man tänker använda så kan det vara befogat att utföra utgångskretsen som ett Pi-filter.
En annan "enrörs-sändare" som fungerar riktigt bra är "grid-plate"-oscillatorn
med 6CL6, 6AG7 eller EL83.
Med 250 - 300 V på anoden kan man få ut c:a 6 W vilket inte är så illa. Körde själv 20 länder på 80/40 m CW med en sådan sändare 1971.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Mottagaren skulle bestå av en pentod-halva av en ECF82 eller ECF80 som återkopplad detektor
samt triodhalvan av röret som LF-förstärkare.
Anledningen till detta är att återkopplade detektorer med pentoder har mer "städade" egenskaper än sådana med trioder, och man reglerar återkopplingen enkelt och "mjukt" genom att variera skärmgallerspänningen.
Sedan skulle sändaren se ut ungefär som på schemat med ett ECL82 eller liknande som Pierce-oscillator och slutsteg. Beroende lite på vilka antenner man tänker använda så kan det vara befogat att utföra utgångskretsen som ett Pi-filter.
En annan "enrörs-sändare" som fungerar riktigt bra är "grid-plate"-oscillatorn
med 6CL6, 6AG7 eller EL83.
Med 250 - 300 V på anoden kan man få ut c:a 6 W vilket inte är så illa. Körde själv 20 länder på 80/40 m CW med en sådan sändare 1971.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Attachments
SM7CZR
Old Member
Karl-Arnes rekommenderade sändare har jag byggt 1960 och kan också intyga att den är bra. Inga problem med att få igång den (såvida kristallen är villig). Körde mina första stapplande QSO på en sådan med ett 6L6. Funkade bra både på 80 och 40m med en 3.5 Mhz kristall. På tal om kristall så har jag nog en hållare till dig, Bjarne!
/Ingvar
/Ingvar
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Tack för synpunkterna K-A. Jag är tyvärr inte så belevad i rörbygge, även om jag en gång byggde om en transponder - APX 6 - till AM-modulerad transceiver. (Efter en ombyggnadsbeskrivning i Hobbex katalogen i början på 70-talet).
Jag tackar i såfall Ingvar. Jag har som sagt tid på mig att samla komponenter. Har nu alla motstånd i trevlig 50-60 tals modell, kondingar och vridkondingar får trilla in när de påträffas. Kul att höra kommentarerna från konstruktörer/riktiga byggare. Själv får jag hålla mig till färdiga ritningar, i alla fall när det gäller radioteknik, om det inte är självklara detaljer, tänker på PI-filtret som K-A nämde. Får bli ett sådant i detta bygge. Antenner och strömförsörjning är lite enklare att själv "konstruera"
Jag tackar i såfall Ingvar. Jag har som sagt tid på mig att samla komponenter. Har nu alla motstånd i trevlig 50-60 tals modell, kondingar och vridkondingar får trilla in när de påträffas. Kul att höra kommentarerna från konstruktörer/riktiga byggare. Själv får jag hålla mig till färdiga ritningar, i alla fall när det gäller radioteknik, om det inte är självklara detaljer, tänker på PI-filtret som K-A nämde. Får bli ett sådant i detta bygge. Antenner och strömförsörjning är lite enklare att själv "konstruera"
Last edited:
Letade upp "blyertsorginalet" på min första sändare CO/PA med EL83+EL84 med rubriken "Sändare ca 10W". Första delen ser exakt likadan ut som Karl-Arnes schema, tom nyckelknäppsfiltret. Den ritades av på biblioteket 1961. Kanske tillkom slutsteget i en senare upplaga när effektgränsen höjdes till 10W (och även 80m var tillgängligt).
En rolig detalj är att anodspänningen matas genom ena polen på en tvåpolig brytare. Den andra polen jordar mottagarantennen.
73, Roland SM0BRF
En rolig detalj är att anodspänningen matas genom ena polen på en tvåpolig brytare. Den andra polen jordar mottagarantennen
.73, Roland SM0BRF
SM4HFI
Well-Known Member
"Nyckelknäppfiltret" nämner Roland. Det ser inte så mycket ut, men vad man inte tänker på direkt är att kristallen filtrerar framkanten på tecknen. Filtret över nyckeln behöver bara runda av bakkanten. Med en CO-PA där oscillatorn får gå är det betydligt besvärligare att filtrera nycklingen.
Jag gjorde noteringen när jag pysslade om min Drake TR7, där en kristalloscillator i MF nycklas och jag till min förvåning bara behövde filtrera bakkanten.
Mina kommentarer på Karl-Arnes schema: R3 är bara för att inte bränna nyckelkontakten när man trycker ner nyckeln, och ska inte vara större än att uteffekten är i stort sett oförändrad när man nycklar om man kortsluter C10. C10 ska vara ganska stor. Prova tills det blir alldeles för runt, då får man en hum om tidsskalan utan att ha oscilloskop tillgängligt, t ex 1/2 sekund. Sen är det lätt att räkna ut så falltiden blir runt 5 ms, som räcker till 250-takt, det blir en hundradel så stor kondensator.
Hur stigtiden justeras vet jag inte, den var bra på Draken. Kanske Karl-Arne har provat? Justera C1 så oscillatorn startar lagom snällt?
73! /Jan
Jag gjorde noteringen när jag pysslade om min Drake TR7, där en kristalloscillator i MF nycklas och jag till min förvåning bara behövde filtrera bakkanten.
Mina kommentarer på Karl-Arnes schema: R3 är bara för att inte bränna nyckelkontakten när man trycker ner nyckeln, och ska inte vara större än att uteffekten är i stort sett oförändrad när man nycklar om man kortsluter C10. C10 ska vara ganska stor. Prova tills det blir alldeles för runt, då får man en hum om tidsskalan utan att ha oscilloskop tillgängligt, t ex 1/2 sekund. Sen är det lätt att räkna ut så falltiden blir runt 5 ms, som räcker till 250-takt, det blir en hundradel så stor kondensator.
Hur stigtiden justeras vet jag inte, den var bra på Draken. Kanske Karl-Arne har provat? Justera C1 så oscillatorn startar lagom snällt?
73! /Jan
SM0AOM
Well-Known Member
Har inget direkt minne av hur nycklingsvågformen var på min sändare.
(Schemat kommer ur SM5XH och SM5WL:s "Amatörradio" 2:a upplagan 1955)
Jag använde ett RC-nycklingsfilter för att slippa knäppar från gnistbildning,
och för att få en någorlunda snygg bakkant.
Stigtiden i en nycklad kristalloscillator bestäms primärt av kristallens belastade Q-värde och drivnivån, så om man minskar återkopplingen bör stigtiden bli större.
Ett av problemen med nycklade oscillatorer är valet mellan "knäppar" och "kipp".
Alltför många oscillatorkopplingar är sådana att riktig teckenformning medför ett märkbart kipp.
En väg runt detta är att använda differentialnyckling, där man har olika tidskonstanter för nycklingskretsarna i oscillator och PA.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
(Schemat kommer ur SM5XH och SM5WL:s "Amatörradio" 2:a upplagan 1955)
Jag använde ett RC-nycklingsfilter för att slippa knäppar från gnistbildning,
och för att få en någorlunda snygg bakkant.
Stigtiden i en nycklad kristalloscillator bestäms primärt av kristallens belastade Q-värde och drivnivån, så om man minskar återkopplingen bör stigtiden bli större.
Ett av problemen med nycklade oscillatorer är valet mellan "knäppar" och "kipp".
Alltför många oscillatorkopplingar är sådana att riktig teckenformning medför ett märkbart kipp.
En väg runt detta är att använda differentialnyckling, där man har olika tidskonstanter för nycklingskretsarna i oscillator och PA.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7CZR
Old Member
Differentialnyckling
Det har jag praktiserat då jag köpte min Geloso-vfo 1961. Bytte osc.-röret från 6CL6 till EF80 för att minska frekvensdriften och gjorde en diff-key koppling som funkade alldeles utmärkt. Jag hade medhörning direkt på utsignalen och fick dra ner känsligheten på RX rejält så att jag slapp höra oscillatornycklingen. Det var roligt med amatörradio på den tiden. Herregud vad man fick lära sig mycket...
/Ingvar
Det har jag praktiserat då jag köpte min Geloso-vfo 1961. Bytte osc.-röret från 6CL6 till EF80 för att minska frekvensdriften och gjorde en diff-key koppling som funkade alldeles utmärkt. Jag hade medhörning direkt på utsignalen och fick dra ner känsligheten på RX rejält så att jag slapp höra oscillatornycklingen. Det var roligt med amatörradio på den tiden. Herregud vad man fick lära sig mycket...
/Ingvar
SM0AOM
Well-Known Member
"Geloso - driver du med mig?"
Försökte själv med att få Geloso-VFO stabilare m.h.a. EF80 och lägre spänningar.
Det fungerade "sådär", så när den hembyggda SSB-excitern till sist fungerade så fick
denna TX "pension". Den kom sedermera att skänkas till ETA-auktionen i samband med en flyttning.
Jag undrar hur många C-amatörer på 60/70-talen som försökte sig på att få Geloso-VFO:er att låta som kristaller.
Håller helt med Ingvar att det var roligt när man fick lära av misstagen...
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Försökte själv med att få Geloso-VFO stabilare m.h.a. EF80 och lägre spänningar.
Det fungerade "sådär", så när den hembyggda SSB-excitern till sist fungerade så fick
denna TX "pension". Den kom sedermera att skänkas till ETA-auktionen i samband med en flyttning.
Jag undrar hur många C-amatörer på 60/70-talen som försökte sig på att få Geloso-VFO:er att låta som kristaller.
Håller helt med Ingvar att det var roligt när man fick lära av misstagen...
73/
Karl-Arne
SM0AOM
