En latmask frågar: HM-7 HM-12 utnivå?

SM6PAP

Well-Known Member
Om jag inte mindes fel brukades HM-7 till gamla ICOM IC-720 sedan till ICOM IC 735 mfl användes HM-12 mikrofon.
Har den sista tiden nyttjat en HM-7 på min IC-735 och fått mer "SSB output" och bättre rapporter på DX.
På europa trafik har man fått lite klagomål på moduleringen. Så min latmask slutsats utan att närmare koppla in Ocilloskop etc. för att mäta nivån så rådfrågar jag här om någon har kännedom
Det kännes som HM-7 har högre output och kanske lite lätt "överstyr" mic linen på 735 och denna extra "niivå" lyfter signalen på DX.

Så lite kommentarer till Icom-mickar är välkomna.
 
HM-7 har en inbyggd förstärkare och ska ge en rätt hög signalnivå till IC-720, handboken anger "120 mV typical". Det är, såvitt jag förstår, lite ovanligt hög nivå, åtminstone jämfört med vad man får från en enkel dynamisk mikrofon. Jag vet inte om DX vinner på "starkare modulering", nånstans går ju en gräns, men man brukar väl använda en sorts dynamikkompressor för DX, för att hålla moduleringsnivån lite mer konstant.
 
Det som händer när man kör in en högre mikrofonnivå än avsett är att man får "inombandsdistorsion" vilket kan öka den indikerade
medeleffekten men minskar ofta uppfattbarheten.

Många "DX-jägare" drar på ordentligt med både LF- och HF-klippning vilket gör att de får en ganska karaktäristisk ljudbild.
 
Last edited:
Det som händer när man kör in en högre mikrofonnivå än avsett är att man får "inombandsdistorsion" vilket kan öka den indikerade
medeleffekten men minskar ofta uppfattbarheten.

Många "DX-jägare" drar på ordentligt med både LF- och HF-klippning vilket gör att de får en ganska karaktäris uttisk ljudbild.
 
Bra beskrivning SM0AOM vad man upplever på banden.

Jag är inte ute för trixa med.olika mikrofoner. Men när jag inte hittade HM12 så rotade man fran andra microfoner olika fabrikat samt hittar en HM7 och testade den. Det var lite panik och öppningar till Sydamerika så nöden hade ingen lag. Men hade körts samma stationer under några dagar och de kommenterade Ljudet var nu annorlunda och bröt igen bättre jämfört med andra stationer.

Någonstans har jag läst att Icom vill ha högre nivå från mick än andra fabrikat. Jag syftar på icom 80 tals burkar.


Men som sagt jag behåller nog HM7 på IC 735 ett tag till å
 
Finns en tråd här nånstans om ICOMs äldre rigar och miknivån. Intercom level, tror jag det kallas. Jag fick bygga en egen mik av en gammal fälttelefon till en IC-720 eftersom den inte kom med någon mik alls. Kolkornsmikar har generellt möjlighet att ge rätt bra utnivå. Rapporter om ljudkvaliteten ger vid handen at det låter helt OK. (sen använder jag ju telefonen för PTT, tal och lyssning, men det är mer för skoj skull).
 
Vi har ältat detta med mikrofoner till ICOM massor av gånger på detta forum.
Först var det 200 Ohms dynamiska mikar som gällde, IC-211, 240, 245, 701 etc med fyrpolig kontakt. Utnivå -70 dBm, dvs låg.
HM-4, bordsmik IC-SM2

När IC-260, 255, 720, 271, 471 kom användes en nivå som kallades interkomnivå, dvs närmast att likna vid kolkorns nivå, omkring - 40 dBm dvs rätt hög nivå.
Här kommer då HM-7 in, dynamisk kapsel med ett stegs förstärkning. Bordsmik IC-SM5

Senare när elektetmikrofoner blev vanliga blev de standard.
Dessa har förutom en rak fin frekvenskurva även en nivå ngt högre än 200 Ohms dyn. Omkring -50 dBm
HM-12, HM-36 är typsiska, för den här tiden, Bordsmik IC-SM6.

En del av ICOM:s bordsmikar har omkopplare för hög och låg nivå. DVS 720 eller IC-751 och framåt. (eleketret)

En del av riggarna som hade interkomnivå, dvs var avsedda för HM-7 kunde byglas om för elektret, dvs man höjer försärkningen med ett klipp av ett motstånd. En sak som inte är så känd. Dvs man kan då använda de modernaste mikarna.

IC-735 är avsedd för elektret, dvs HM-12, 36, SM6 etc.
Riggen har fullt tillräcklig förstärkning och även en talprocessor som är en LF klipper. Med tillslagen COMP, får vi en viss förbetoning av diskanten, samt mer förstärkning och klippning.
Observera att det på baksidan av IC-735 finns trimpottar för COMP gain och diskanthöjning av miken.
Obs att klippningsgraden styrs av trimmern bak, mikgain bestämmer hur du styr ut modulatorn och det syns på ALC utslaget.
Trimrarna bak IC-735 är nog rätt avglömda, få läser ju handboken.

Med en HM-7 på en 735:a överstyrs mikrofonförsärkaren, ingen bra ide.
En överstyrd mikrofonförsärkare är förstås nästan som en LF klipper, men låter pyton..... då den ju då klipper hela talbandet utan diskanthöjning.Dvs telet låga frekvenser biladar övertoner som hörs i hela talbandet, ger otydlighet.

Den som ändå vill ha mer mikrofonförstärkning kan byta ett motstånd i mikrofonförstärkaren, basförspänning sker med 100 kohm, från Colektorn, dvs bias men ändå en viss motkopppling. Byt till exvis 200 kohm.
det behövs normalt inte i IC-735, men riggar som IC-725 - 729 kan må gott av detta.

Bordsmikarna SM-2, 5 och 6, är byggda på ett mikrofonelement med riktverkan, dvs ett trycksklillnadselement. Därav hålen omkring toppen på mikrofonen. Tejpa igen dessa hål så hörs skillnaden dramatiskt.
Det vanligaste felet med dessa är att man talar för nära, 10 - 20 cm är rätt avstånd. På nära håll får man en oönskad bashöjning.
Riktade element av denna typ är ovanliga som komradiomikrofoner.

Även om det finns handmikar med bullercancellering.

Slutligen, vi har olika röster, vilket påverkar väldigt mycket hur vi låter.

SM4FPD
 
När man överstyr en mikrofonförstärkare så uppstår en "LF-clipper", vare sig man vill eller inte.

HM-12 och IC-735 är konstruerad för en in-nivå av c:a 10 mV medan HM-7 och IC-720 vill ha en nivå av 200 mV ungefär.
Elektretelementet i HM-12 matar ingången rakt ut, medan det sitter en förstärkare med c:a 50 gångers förstärkning mellan det
dynamiska elementet och utgången hos HM-7.

"Traditionell visdom" säger att man ska undvika den formen av distorsion eftersom den minskar uppfattbarheten även
om "det låter mer".

Folk som visste vad de talade om, som SM5BML, skrev om saken i QTC för 50 år sedan.
 
Last edited:
När man överstyr en mikrofonförstärkare så uppstår en "LF-clipper", vare sig man vill eller inte.

HM-12 och IC-735 är konstruerad för en in-nivå av c:a 10 mV medan HM-7 och IC-720 vill ha en nivå av 200 mV ungefär.
Elektretelementet i HM-12 matar ingången rakt ut, medan det sitter en förstärkare med c:a 50 gångers förstärkning mellan det
dynamiska elementet och utgången hos HM-7.

"Traditionell visdom" säger att man ska undvika den formen av distorsion eftersom den minskar uppfattbarheten även
om "det låter mer".

Folk som visste vad de talade om, som SM5BML, skrev om saken i QTC för 50 år sedan.
 
Stort tack för info. 50 gånger förstärkning låter mycket stor skillnad mellan HM-7 kontra HM-12.

Nu gäller det att hitta den för förbaskade HM12 någonstans bland allt bröte.

Det blir som ni skriver en orealistisk skillnad i utnivå mellan HM7/12

Tack för tipset om pottar på baksidan


Mvh

SM6PAP
 
Ett sätt är att koppla bort förstärkaren i HM-7, dvs köra direkt med den dynamiska miken, 600 Ohm.
Den motsvarar den HM-4 mick som var till IC-215 etc.
Kanske lite klent men värt att prova, men HM-12 låter bättre, med sin elektret, som har rakare kurva.
Observera att micgain reglaget på IC-735 sitter efter mikförstärkaren, så om du överstyr mikförstärkaren och drar ner micgain så är den ändå överstyrd.

Scheman på alla ICOM:s mikar finns på nätet.

Som KA skriver, en överstyrd mikförstärkare blir en LF-klipper, men inte riktigt, det klipper ofta osymmetriskt, vilket ger en otrevligare distorsion än en LF-klipper med symmetri.

Många minns IC-215, 202, IC-240, 245, 211, de hade en dyn mik 600 Ohm, HM-4, och en mikrofonförstärkare med justerbar klipper, så att man kunde justera symmetrin. Den klippern var för att hålla max FM-deviationen rätt, men användes ändå till SSB.
Dessa radio lär utmärkt.

SM4FPD
 
Jag fick tidigt lära mig att LF-klippning ska undvikas i en SSB-sändare, och att när man LF-klipper i en AM eller FM-sändare,
man måste ha "koll" på filterkurvor och klippnivåer för att det ska bli bra.

En av mina mentorer på Televerket var mycket insatt i audiokedjor för flygradio, och där lades det mycket arbete på sådant.
Fick höra i praktiken hur LF-klippning med olyckligt valda nivåer istället försämrade uppfattbarheten.

Sedan kom jag att diskutera saken mycket med Dri Bengt Dagås i Grimeton för att optimera audiokvaliteten hos SSB-sändare för
"mobil HF" och det visade sig att det bästa var en nivåregulator "VOGAD" och sedan lite ALC.
Då kunde man vinna 5-6 dB och det lät lika bra som utan reglering. När det sändes utlandsprogrammet på SSB från Grimeton användes en Telefunken SSB-exciter med ett mycket dyrt mekaniskt filter som hade 6 kHz audiobandbredd samt en kompressionsförstärkare innan.

Riktigt inställt gick det inte att höra skillnad på hur det lät när man lyssnade direkt på programledningen med en högtalare, eller när man lyssnade på utsändningen i en SSB-mottagare med tillräcklig bandbredd. När man mätte harmonisk distorsion genom hela kedjan var det någon enstaka procent.

Tyvärr har "effektjakten" hos contestare och DX-jägare gått för långt. I sin iver att överrösta konkurrenterna drar de på allt som går, och då
blir det förvrängda signaler både inom och utom "nyttosignalens" passband.
 
En bra metod att kolla hur man låter är att lyssna på en SDR över Internet. Gärna långt bort. Jag använder "aldrig" SSB, men ibland har det hänt att jag kastat mig in i jakten på något sällsynt långt bort. Jag har då tryckt in COMP-knappen i tron att det ska höras bättre. Jag använder en IC-735. När jag lyssnade på mig själv upptäckte jag att läsbarheten blev sämre. Däremot hjälpte det att skruva upp diskanten. Det bästa är att försöka hålla en jämn talvolym genom alla stavelser utan kompression.
 
Back
Top