varför?

Som jag skrivit innan Nimbe, så tycker jag din fråga i början var relevant. Diskussionen har visat att knappt någon av de nya gröngölingarna känner till varför det krävs vissa kunskaper i de olika ämnesområdena och vad än värre är, många av de "gamla" etablerade amatörerna är inte ett dugg bättre informerade. :rolleyes:

Så din fråga har ju satt fingret på ett stort informationsproblem som vi måste ta tag i. När jag säger vi så menar jag alla klubbar, föreningar och enskilda amatörer som värnar om amatörradio så som den definieras av IARU.

/Bengt
 
XUN skrev; "Personligen hoppas jag vi slipper en granskning och en återgång till forna krav, jag skulle inte acceptera ett omprov iallafall."
----

Jag har grunnat lite på det du skriver och undrar om det inte ändå hade varit ett otroligt stort framsteg för amatörradiohobbyn i stort om det skulle vara möjligt att återgå till "forna krav" och normer.

Personligen skulle jag vilja se att PTS på eget initiativ återtog all handläggning, provförrättning och utfärdande av amatörradiocertifikat så som det såg ut fram tills då e-komlagen trädde ikraft vilket medförde att PTS inte längre hade lagstöd för att utfärda amatörradiocertifikat och tilldela anropssignaler. Revideringen av e-komlagen i juni förra året medger en sådan återgång till ordning och reda.

På så sätt skulle SSA, FRO och ESR kunna frikopplas från "myndighetsutövning" och fokusera sin verksamhet på att tillvarata resp medlemmars intressen gentemot myndigheten etc. Hur man än vrider och vänder på detta så finns det ingen anledning att låta ideella föreningar utföra uppgifter som normalt åvilar en myndighet. Eller gör det det?

För att möjliggöra en återgång till "forna krav" skulle det bli nödvändigt för PTS att återinföra tillståndsavgiften, men som i sin tur skulle innebära att PTS inte lika lätt kan smita undan sitt tillsynsansvar som man faktiskt gjort och gör.

Om PTS gjort sitt jobb som Televerket gjorde förr så hade vi kanske sluppit en del av de medvetna störningarna som förekommer såväl på kortvåg som på VHF. Alla som är aktiva har väl hört hur det kan låta på såväl 80 m som på repeatrarna där folk mycket medvetet jäklas med andra för att ställa till oreda.

Vidare finns ett antal amatörer som erhållit sitt amatörradiocertifikat på tveksamma grunder och lika tveksamt är det att provförrättare provförrättar sina egna klubbkamrater så som det sker i samband med veckoslutskurserna.

Kikar man på den tidsperiod som förflutit sedan Televerket upplöstes fram till nutid så har den ena föreskriften avlöst den andra och alla forna certifikatsklasser slagits samman till en enda "klass" som SSA påstår uppfyller HAREC men som vid en noggrann granskning i själva verket knappt uppfyller kraven för CEPT:s Novis-licens. Det är fakta som inte går att prata bort. I alla fall inte av de som satt sig in i saken ordentligt.

Så bara av de skälen skulle det nog inte skada att göra en General Reset och få ordning på torpet. Omprov för oss alla i PTS regi med PTS personal och under ordnade former. Kanske 75-90% av de c:a 12000 faller bort p g a att de slutat med amatörradio eller helt enkelt inte är intresserade längre.

Visst skulle du liksom jag och många andra aktiva radioamatörer vara beredd att friska upp dina kunskaper i de ämnen som du ev känner att du är lite ringrostig i liksom det väl inte skadat att läsa på om trafikmetoder och föreskrifter, regler m m ännu en gång.

Vadå "-Jag skulle inte acceptera ett omprov iallafall"

Klart att du skulle om nu PTS skulle kräva det liksom du skulle kört upp för bilkörkort igen om det vore tvunget och du verkligen var i behov av bil.

/Bengt
 
Personligen skulle jag vilja se att PTS på eget initiativ återtog all handläggning, provförrättning och utfärdande av amatörradiocertifikat så som det såg ut fram tills då e-komlagen trädde ikraft vilket medförde att PTS inte längre hade lagstöd för att utfärda amatörradiocertifikat och tilldela anropssignaler. Revideringen av e-komlagen i juni förra året medger en sådan återgång till ordning och reda.

På så sätt skulle SSA, FRO och ESR kunna frikopplas från "myndighetsutövning" och fokusera sin verksamhet på att tillvarata resp medlemmars intressen gentemot myndigheten etc. Hur man än vrider och vänder på detta så finns det ingen anledning att låta ideella föreningar utföra uppgifter som normalt åvilar en myndighet. Eller gör det det?

Jag håller med, PTS i egenskap av myndighet är av alternativen tveklöst bäst skaffad att administrera tillstånd- och tillsynsbiten.

För att möjliggöra en återgång till "forna krav" skulle det bli nödvändigt för PTS att återinföra tillståndsavgiften, men som i sin tur skulle innebära att PTS inte lika lätt kan smita undan sitt tillsynsansvar som man faktiskt gjort och gör.

Om PTS gjort sitt jobb som Televerket gjorde förr så hade vi kanske sluppit en del av de medvetna störningarna som förekommer såväl på kortvåg som på VHF. Alla som är aktiva har väl hört hur det kan låta på såväl 80 m som på repeatrarna där folk mycket medvetet jäklas med andra för att ställa till oreda.

Sant, det är också en verksamhet som är förenat med stora kostnader för PTS, en kostnad man ansåg sig inte ha råd med men också en besparing som låter telekonflikter uppkomma och pågå under långa tider innan åtgärder görs.

Vidare finns ett antal amatörer som erhållit sitt amatörradiocertifikat på tveksamma grunder och lika tveksamt är det att provförrättare provförrättar sina egna klubbkamrater så som det sker i samband med veckoslutskurserna.

Må vara och djupt beklagligt om så är fallet, men varken du eller jag är skickade att bedöma om så verkligen är fallet, och var går gränsen för hur mycket en provförättare för hjälpa sin student, skall till exempel verkligen skrivsvårigheter och talfel vara ett hinder för amatörradiolicens?
De tekniska delarna i provet torde inte erbjuda något hinder för den intresserade och normalbegåvade, om än än att alla har en individuell tröskel beroende på bakgrund och det måste man ha förståelse för.

Visst skulle du liksom jag och många andra aktiva radioamatörer vara beredd att friska upp dina kunskaper i de ämnen som du ev känner att du är lite ringrostig i liksom det väl inte skadat att läsa på om trafikmetoder och föreskrifter, regler m m ännu en gång.

Jag är inte så säker på det, amatörradio för mig räknas till stor del som tid spenderad i ett moln av lödrök i oräkneliga experiment eller tveksam solbränna framför en datorskärm med skript och konfigurering av reläkort och APRS-noder och något sporadiskt QSO på det band som min för tillfället framexperimenterade antenn erbjuder.

Jag är inte så intresserad av att friska upp mina kunskaper, jag är mest intresserad av att skaffa mig nya.

Vadå "-Jag skulle inte acceptera ett omprov iallafall"

Klart att du skulle om nu PTS skulle kräva det liksom du skulle kört upp för bilkörkort igen om det vore tvunget och du verkligen var i behov av bil.

Om jag inte är god nog att räknas som radioamatör i licensgivande myndighets ögon så kan det för min del vara,
jag fortsätter som vanligt att jobba med radio som profession och kommer därmed att få utlopp för min experimentlusta om än inte på amatörbanden och möjligen inte i samma utsträckning, tråkigt.
 
Last edited:
Jag är inte så intresserad av att friska upp mina kunskaper, jag är mest intresserad av att skaffa mig nya.

Jo men så är det nog för de allra flesta, men det finns en intressant filosofisk tanke i synsättet nya/gamla kunskaper. Det anses enligt många modeller om hur kunskap växer fram att det behövs gammal kunskap för att vi skall få ny kunskap, samt att det krävs brist på kunskap för att det skall ge till tillgång till kunskap.

Det uppstår alltså en pendling hos individen/gruppen mellan ny - gammal, brist - tillgång för att vi skall utveckla oss.
Dessutom krävs det en social interaktion för att kunskapen skall synas och därmed finnas...

Kanske lite djupsinnigt så här en lördag morgon, men detta synsätt leder vidare till att man som individ/grupp ofta ser gammal kunskap som något som är passerat och förlegat, när det i själva verket är grunden för det nya... :)
 
Tänkvärt, MCD! :) När det gäller "grunder", tänker jag att det är skillnad på hur vissa kunskapsområden har byggts upp under historiens gång och vilken kunskap som behövs för att ha handlingsförmåga eller problemlösningsförmåga här och nu. Jag tänker bl.a. på de där första kapitlen i gamla elektronikböcker där man började med någon slags atomteori som om det vore grundkunskap för resten av elektroniken. Huvva!
 
Jag tänker bl.a. på de där första kapitlen i gamla elektronikböcker där man började med någon slags atomteori som om det vore grundkunskap för resten av elektroniken. Huvva!

Jo men visst är det grunden för resten av elektroniken, men inte så att man ser Bohrs atommodell varje gång man värmer upp lödpennan, men det blir en gemensam plattform att utgå ifrån för hela världens elektronikintresserade.

Här är ett gigantiskt pedagogiskt problem då den moderna skolan/samhället inte säkerställer att förmedla dem samhällsmodell som ligger som modell för vad som är "utveckling", "framtid", "infrastruktur", "kommunikation" etc. Därför uppstår trådar likt denna där man ständig frågar "varför" och många hävdar att det går alldeles utmärkt utan kunskap, bara man vet vad man gör... :confused:

Men det är precis det man inte vet, tappar man grunden så kan man inte interagera med andra grupper/individer och då faller direkt grunden för att ny kunskap skall uppstå och det som kommer blir ett gigantiskt utanförskap där stora skaror försvarar grunden för sin egna okunskap.

Därför är grunderna viktiga och det är samhällets viktigaste skoluppgift att säkerställa denna grund, något som politikerna inte förstått... :(
 
Last edited:
Jo men så är det nog för de allra flesta, men det finns en intressant filosofisk tanke i synsättet nya/gamla kunskaper. Det anses enligt många modeller om hur kunskap växer fram att det behövs gammal kunskap för att vi skall få ny kunskap, samt att det krävs brist på kunskap för att det skall ge till tillgång till kunskap.

Det uppstår alltså en pendling hos individen/gruppen mellan ny - gammal, brist - tillgång för att vi skall utveckla oss.
Dessutom krävs det en social interaktion för att kunskapen skall synas och därmed finnas...

Kanske lite djupsinnigt så här en lördag morgon, men detta synsätt leder vidare till att man som individ/grupp ofta ser gammal kunskap som något som är passerat och förlegat, när det i själva verket är grunden för det nya... :)

Djupsinningt och filosofiskt....nädå :)

På något vis förutsätts det att man har gamla kunskaper för att kunna tillskanska sig nya kunskaper,
behovet att minnas alla detaljer eller komma ihåg alla formler kanske inte alltid är så nödvändigt: tillexempel varje gång jag skall likrikta en växelspänning så tänker jag inte ett dugg på roten ur.
Jag multiplicerar med 1.414 som jag alltid har gjort.
- Där nyttjar man alltså en baskunskap utan att djupare analysera den först.

Arbetar man inte dagligdags med ämnet så krävs det en regress till baskunskaperna och en uppfriskning,
jag själv stöter på det varje gång jag skall räkna ut en volym på ett rör eller liknande matematiska uppgifter.
Efter en lång stund av geniknölskliande kommer man kanske på lösningen men skamligt nog måste man oftast googla lite... :p

Man måste ha kunskaper för att kunna tillskansa sig mer kunskaper,
tänk till exempel första gången man satte sig framför en dator med tillgång till internet, vad skulle man göra där? och hur?
Hur fick man reda på adresserna till sökmotorer och hemsidor?
-man fick söka den informationen på något sätt, kanske via kompisar och ofta via datormagasin och andra facktidningar.

För att effektivt kunna hitta information via en sökmotor krävs det baskunskaper i form av lämpliga sökord, är det ett ämne man är helt obekant med krävs det ibland mycket sökande innan man hittat nyckelorden om behövs för att komma vidare,
i skolan idag läggs mycket tid på att själv söka information istället för att få den "serverad" i form av en bok.

Personligen anser jag att kunskaper kräver logiskt tänkande och analytisk förmåga upptill för att kunna omsättas i praktiska ting,
en del saknar den analytiska förmågan och misslyckas gång på gång,
andra saknar kunskaperna och gör fel från grunden och en del har tur att besitta de trenne egenskaperna.

Det krävs nyfikenhet för att man skall utvecklas.
Efter att ha arbetat i drygt tio år som tekniklärare och jag upplever att elevernas baskunskaper har gradvis blivit sämre, de elever som varit mest nyfikna är oftast de elever som visar sig ha lärt sig mest och är de som kommer längst, kanske inte så konstigt..

Nyfikenhet krävs också av mig i rollen som lärare, även jag måste utvecklas och breddas annars stagnerar jag och tappar farten.
Med det stannar även min pedagogiska utveckling och den energi med vilken jag överför kunskaperna och nyfikenheten till mina elever.
 
SA5A skrev; "Jag tänker bl.a. på de där första kapitlen i gamla elektronikböcker där man började med någon slags atomteori som om det vore grundkunskap för resten av elektroniken. Huvva!"
----

Frågan är om det är möjligt att hoppa över det du kallar atomteori om målet är att förstå hur saker och ting fungerar och varför de fungerar som de gör. Jag tror inte det är möjligt faktiskt inte ens i skolans och politikernas värld.

Men visst, den som nöjer sig med kunna räkna ut den ungefärliga längden på t ex en 1/2-vågsdipol kan säkerligen hoppa över all besvärlig teori och endast ta reda på vilken formel som skall användas för att få ett svar. I min värld är detta dock inte kunskap utan istället en simpel beskrivning eller instruktion som om den följs ger ett användbart svar. Boken Bli Sändaramatör bygger helt på den principen. En lång rad instruktioner förmedlas till eleven så att denne kan svara rätt på provfrågorna utan att egentligen ha lärt sig något alls.

Jag tycker mig se att den moderna skolan som du representerar är inne på samma återvändsspår som med lite tur och nyfikenhet från eleverna kan
leda en bit framåt men när den tar slut vid stoppbocken så är det definitivt tvärstopp och någon ytterligare "kunskap" går ej att inhämta eftersom de elementära grunderna på atomnivå saknas.

Det jag menar är att utan gedigna teoretiska grundkunskaper på nivån "atomteori" så blir den tillämpade delen svår för eleven att härleda. Det är väl precis så som de nya teorierna kring EH-antennen uppstått och de stackare som lovordat dess funktion, har kanske alla hoppat över de viktiga avsnitten i början av boken och försökt ta genvägar i sin utbildning?

De som läst grundera och förstår vad de läst har tillägnat sig äkta kunskap som kan användas för att förklara varför EH-antennen inte fungerar som den påstås göra av de som hoppat över grunderna och enbart förlitat sig på hörsägner och förenklade förklaringsmodeller med lysrör som tänds och där spänning och ström blandas friskt för att få önskat resultat.

PS
EH-antennen användes bara som exempel i diskussionen.

/Bengt
 
SA5A skrev; "Jag tänker bl.a. på de där första kapitlen i gamla elektronikböcker där man började med någon slags atomteori som om det vore grundkunskap för resten av elektroniken. Huvva!"
----

Frågan är om det är möjligt att hoppa över det du kallar atomteori om målet är att förstå hur saker och ting fungerar och varför de fungerar som de gör. Jag tror inte det är möjligt faktiskt inte ens i skolans och politikernas värld.
(...)

/Bengt

Ja det är frågan hur djupa kunskaper man egentligen behöver. Man har ju alltid möjligheten att fördjupa sig i efterhand. Att ström är elektroner i rörelse är väl viktig baskunskap, men måste man t.ex. veta hur en halvledare fungerar inuti? När jag började intressera mig för elektronik så stötte jag ju på ingående beskrivningar av hur dioder var uppbyggda. N- och P-dopade och "hål" som på något sätt hindrade strömmen åt ena hållet. Har fortfarande inte riktigt förstått detta men jag vet vilka egenskaper en diod kan ha. Framspänningsfall osv... Är inte det viktigare?

SA6APZ
 
Fredrik skrev; "Ja det är frågan hur djupa kunskaper man egentligen behöver. Man har ju alltid möjligheten att fördjupa sig i efterhand."
-----

Det beror förmodligen på vilka mål som skall nås och vad utbildningen skall användas till. Som SA5A skrev så började många av de gamla läroböckerna med "atomteori" eller rättare sagt materiens uppbyggnad, kraft, massa, arbete, effekt, atomens uppbyggnad, om elektronen, elektriska laddningar och fält m m. Nästa steg blev elektrodynamik, elektromagnetism, elektrisk induktion och en snutt om mätinstrument och motorer för likström. Sen över till ett stycke växelströmslära som grund för att förstå växelströmskretsars egenskaper, hur transformatorn fungerar och hur alstring av fria elektriska svängningar alstras. Raskt över till svängningskretsar och alstring av magnetiska vågor.

Den gamla boken jag bläddrar i heter Kompendium i Radioteknik av byrådirektör Einar Malmgren från 1959. När grunderna på 179 sidor klarats av fortsätter man med rörteknik och på sidan 322-331 berörs halvledardioden och transistorn flyktigt.

Jag tror att innehållet i boken är ganska representativt som en ytlig introduktionskurs i radioteknik med dåtidens mått mätt och den som läst och förstått hade nog tillräcklig kunskap för att på egen hand konstruera enklare radioutrustning helt från scratch på komponentnivå.

Lite mer populärt skrivna böcker med inriktning på det praktiska arbetet var John Schröders Radiobyggboken del I-III från 60- och 70-talen. Den som läst och förstått hade tillräcklig kunskap för att läsa schema och bygga egna apparater enligt beskrivningar och hjälpligt beräkna resonanskretsar, transformatorer och antenner. Dock inte konstruera något helt eget från scratch.

Om vi hoppar fram till dagens läromedel som används för utbildning för amatörradiocertifikat så är all "atomteori" från 1959-års exempel bortskalad. Även John Schröders praktiska exempel med schemor och byggbeskrivningar är borta.

Vad är kvar och vad kan det som är kvar i Bli sändaramatör användas till?

Ja, som introduktion till amatörradio som hobby duger boken. Eleven får veta lite av varje och lära sig hur man svarar rätt på ett mycket snävt urval frågor. Men någon gedigen grundutbildning erbjuds inte och inte heller något annat som kan användas utan att först ha en fast grund att stå på.

Jag upplever att skolan genomgått exakt samma transformering och att trenden fortsätter i samma riktning men med ökande hastighet. I stället för att lära sig saker som behövs för att bygga en stabil grund att stå på så får eleven instruktioner om hur information kan sökas t ex på Google och hur olika elektroniska hjälpmedel kan används för att få ett användbart svar.

Beroende på vad mål och syfte är så kan sådan kännedom naturligtvis vara mer än tillräcklig för att ha kul med amatörradio men någon verklig kunskap som kan härledas bakåt mot atomteorin är det inte.

Men åter igen, den som vill fördjupa sig inom t ex radioteknik måste förmodligen börja från början, jag tror inte det är möjligt att ta allt för stora genvägar. Vad säger utbildningsexperterna?

/Bengt
 
Last edited:
N- och P-dopade och "hål" som på något sätt hindrade strömmen åt ena hållet. Har fortfarande inte riktigt förstått detta men jag vet vilka egenskaper en diod kan ha.
SA6APZ

Det går inte att förstå om man inte behärskar kvantmekanik och den går inte att förstå :).

Egentligen fattar man ingenting. Man måste ta till liknelser ur vardagslivet där det är möjligt.
 
Last edited:
Det krävs nyfikenhet för att man skall utvecklas.
Efter att ha arbetat i drygt tio år som tekniklärare och jag upplever att elevernas baskunskaper har gradvis blivit sämre, de elever som varit mest nyfikna är oftast de elever som visar sig ha lärt sig mest och är de som kommer längst, kanske inte så konstigt..

Samhället (skolan hos oss) skall ge en grund, men idag sker väldigt mycket lärande utanför skolan. Detta lärande är i stort segmenterat och riskerar att bli fragmenterat. För att få nytta av denna segmenterade kunskap behövs någon som leder eleverna i reflektion över vad de olika segmenten (eller fragmenten) kan användas till och hur de hör ihop, eller ganska ofta vad som behövs fylla på med för att fragmenten skall bli segment. Här har man flera gånger visat att elevernas (och därmed medborgarnas) kunskaper är allt mer fragmenterade, oftast så till den grad att det är inte rimligt att förvänta sig att man skall förstå ens det mest uppenbara samband. Tyvärr hjälper sällan nyfikenhet för att kompensera bristerna. :(
Därav att vi upplever det som att kunskaperna är "sämre", när de bara är fragmenterade.

Nyfikenhet krävs också av mig i rollen som lärare, även jag måste utvecklas och breddas annars stagnerar jag och tappar farten.
Med det stannar även min pedagogiska utveckling och den energi med vilken jag överför kunskaperna och nyfikenheten till mina elever.

Denna framtida lärarroll är det få som reflekterat över, men en engagerad lärare/kursledare ger elever/kursdeltagare som spontant kan börja reflektera över sitt egna lärande, men oftast behöver både lärare/kursledare såväl som elev/kursdeltagare en del hjälp att komma igång.

Här hade radioklubbarna en viktig del tidigare, en stor del av utbildningen sköttes på en ganska bred front i och med att kursverksamheten för att ta ett certifikat sträckte sig över 3 - 6 månader. Detta innebar att de radioamatörer som fick sitt cert hade tänkt till "varför" säkert flera gånger innan de var klara. Idag då utbildningen är så fragmenterad och centrerad endast kring lösrykta fraser för att möjliggöra snabb utbildning, kommer det stora flertalet kursdeltagare att examineras utan att ens veta om att det hjälper att tänka "varför". Få är så kloka att de likt trådskaparen går ut och frågar "varför" och därmed få ett antal exempel på svar att själv reflektera kring. :)
 
Det är en märklig diskussion detta.
Vore det inte en självklarhet att man, om man vill bli radioamatör, är så vetgirig att man vill VETA så MYCKET som möjligt om den tänkta hobbysatsningen, inte göra allt för att behöva veta så lite som möjligt!
Denna vilja till kunskap borde vara det första kriteriet. Då slipper man bli lurad av som ex. vilseledande marknadsföring inom många oråden, inte minst om antenner som EQL mycket riktigt påpekar.
Har man inte detta, som jag ser det, grundläggande intresse är det illa.
Så känner jag för min hobby trots vanlig sjuårig Folkskola på 40 talet, klarade certet 51.
 
...om man vill bli radioamatör, är så vetgirig att man vill VETA så MYCKET som möjligt om den tänkta hobbysatsningen, inte göra allt för att behöva veta så lite som möjligt!

Det funkar kanske i en smalare hobby än amatörradion. Men vår hobby spänner över så mycket att ingen kan fördjupa sig i allt.

Det är nog ett högst mänskligt drag, som dessutom visat sig effektivt evolutionärt. Väldigt få gör mer/lär sig mer än man behöver.

Observera: "...än man behöver". Jag tror det är behovet som styr, oavsett om det är ett upplevt behov (vetgirighet/intresse) eller ett yttre krav (prov).

Ponera att en person vill börja köra en enda smal del av vår hobby. Den personen känner då säkert ett eget behov av att lära sig allt om just den delen. Provet innehåller dock frågor från alla amatörradions grenar.

Personen kommer då lära sig exakt så mycket som behövs för att klara provet, men sedan specialisera sig inom sin gren.

I just den här tråden kanske trådskaparen hade mindre intresse av att bygga egen utrustning. Ur det perspektivet faller behovet av att göra ett prov i ellära. (Innan personen fått förklaringen till varför)

Vår gemensamma uppgift som radioamatörer är i det här fallet att få någon att förstå behovet av kunskap. Alltså motivera personen. Vips finns behovet och då börjar personen söka information. Inget konstigt men enormt svårt.

Det här vet nog alla som försökt motivera en högstedieungdom att plugga något den inte ser behov av. För er som inte haft den förmånen kan jag ur egen erfarenhet säga att pekpinnar, sarkasm, tvång, mm fungerar väldigt dåligt. Däremot kan det fungera fantastiskt bra om man lyckas hitta och även peta på motivations-knappen hos personen.


73 SM0RVV
 
Därav att vi upplever det som att kunskaperna är "sämre", när de bara är fragmenterade.

"Fragmenterade kunskaper" är ganska passande för att beskriva kunskapsläget hos "dagens unga", det stämmer självklart inte på alla individer men hur är det med "dagens gamla" som i många fall är de som vill bli radioamatörer?

Med dagens yviga och ymniga utbud av information och intryck från tidningar, böcker, TV och internet så kan jag förstå att det är ogreppbart för en ung människa,
förr när det bara fanns Teknikens värld att läsa och TV bara hade en kanal så var det nog mer greppbart för ynglingarna.

Måhända det är därför man är mer splittrad idag, det finns kanske tros allt skäl att ifrågasätta och förändra inlärningsmetoderna från 60-talet?
 
En person bor långt ute på landet, kommer aldrig att vara i en tätort men han eller hon vill kunna komma till grannen en mil bort eller till byns affär, varför skall han lära mig köra bil i stadstrafik för att få körkort?
Midsommarhälsniing till all med glimten i ögat// Thord
 
Tänkvärt det Thord BDQ skriver om landsbygdskörning. :rolleyes:

I övrigt är det väl så enkelt att amatörradio idag inte är en (1) väldefinierad smal hobby utan "oändligt många" helt vilt skilda hobbies som knappast har någon koppling alls till varandra. Inte mer koppling än handboll, golf och spjutkastning inom sporten har...

Det gäller därför att fokusera på det lilla obetydliga (?) som ändå är gemensamt och som är själva grunden som möjliggör vår existens och fundamentet för alla de skilda intressenischerna som ryms inom samlingsbegreppet amatörradio.

Några av oss känner till och inser väl också det sunda i att myndigheterna ställer vissa krav på oss. Inget fel i det eller hur? Att vi skall ha tillräckliga kunskaper i el-lära och radioteknik samt ha kännedom om föreskrifter och regler borde inte behöva ifrågasättas.

I utbyte mot att vi lär oss det som krävs och bevisar vår kompetens genom ett amatörradiocertifikat (kunskapsbevis) upplåts stora frekvensområden för det som PTS definiererar som amatörradiotrafik. Tack tack, det var snällt.

Vi som sysslar med hobbyn på komponentnivån eller gillar att bygga om och experimentera med våra mackapärer har laglig rätt till detta bl a genom ett unikt undantag i EMC-direktiven. Tack för detta också.

Fler borde fråga sig varför dessa undantag överhuvudtaget existerar och varför standardiseringsorganen inom EU hittills varit så generösa mot oss. Skulle vi amatörer inte kunna göra som alla andra radioanvändare, köpa en färdigkopplad transceiver och använda den utan krånglig utbildning i ohms lag, prov och certifikat.

/Bengt
 
En person bor långt ute på landet, kommer aldrig att vara i en tätort men han eller hon vill kunna komma till grannen en mil bort eller till byns affär, varför skall han lära mig köra bil i stadstrafik för att få körkort?
Midsommarhälsniing till all med glimten i ögat// Thord
Enkla svaret: därför att förarprovet kräver det. :)

73 och glad midsommar tillbaka de SM0RVV
 
BDQ skrev:
Det är en märklig diskussion detta.
Vore det inte en självklarhet att man, om man vill bli radioamatör, är så vetgirig att man vill VETA så MYCKET som möjligt om den tänkta hobbysatsningen, inte göra allt för att behöva veta så lite som möjligt!
Denna vilja till kunskap borde vara det första kriteriet. Då slipper man bli lurad av som ex. vilseledande marknadsföring inom många oråden, inte minst om antenner som EQL mycket riktigt påpekar.
Har man inte detta, som jag ser det, grundläggande intresse är det illa.
Så känner jag för min hobby trots vanlig sjuårig Folkskola på 40 talet, klarade certet 51.

de APQ
Man kanske också kan uttrycka det så här:
Hur kan dessa, som siktar på ett cert., vara intresserade av något man inte är intresserad av?

73
Bengt SM6APQ
 
Back
Top