Ferritblock 30-600 MHz dugliga för HF?

Jag använder sådana där, tidigare ovetandes om specifikationen. Använder dem på diverse sladdar och kablar från olika elektroniska apparater. Har dock ej använt sådana i antennkonstruktioner, likt dina. De gör nytta på lägre frekvenser också. Jag brukar då linda så många varv som får plats av kabeln jag vill "avstöra". Sannolikt finns det mer lämpliga ferriter för lägre frekvenser!
 
Du måste ha ganska många innan de gör någon verkan på "lägre frekvenser".
Skulle grovt uppskatta att 5-6 Kjell&Co-ferriter motsvarar en Würth-ferrit Elfa detaljnummer 10-635-10 vid 7 MHz.
Har provat i samband med EMC-härdning av fartygsradio.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Man kan nog på goda grunder anta att vanliga standardferriter som man brukar hitta på konsumentprylar inte är speciellt bra under 30 MHz. Det beror på att de används för att dämpa signaler så EMC-krav på utstrålad emission ska uppfyllas och det är i frekvensområdet 30 - 1000 MHz. Kolla gärna datablad för olika ferriter - prestanda skiljer avsevärt.

Kolla exempelvis hos Fair-rite. Material 43 är typiska klassiska "EMC-ferriter" för CE-märkning.
 
Angående klämmferriterna från Kjell & Co

AOM har rätt. Har själv ett antal sittandes på feedern från min vertikal på balkongen.
Har inget annat antennalternativ i hyreshuset, tyvärr...

Jag behövde sju stycken innan jag märkte någon förbättring vad gäller de störningar
som härrör från HF på utsidan av koaxen (dvs mantelströmmar).

Trots de sju som sitter där nu så är det ingen bra lösning och ferriterna skall bytas
ut mot andra, förslagsvis de Würth-ferriter AOM föreslog ovan.

Som sagt, sju stycken minskade problemet men löste ingenting.
 
de AOM

Jag har kollat lite på ELFA´s hemsida och dras sortiment av Würth klämferriter. Vad tror du om dessa ?

10-635-15

Lägre frekvensområde samt en innerdiameter som nästan motsvarar en RG-8 / RG-213 vilka är vanliga i amatörinstallationer ?

Beskrivning:

STAR-FIX LFS snäppferritkärna för avstörning i lågfrekvensområdet
Med patenterat flexibelt kabelfäste
Förmonteringssystem för kablar underlättar kabelmonteringsprocessen
Kabelfastspänningsskydd
En säkerhetsnyckel i varje förpackningsenhet

Levereras med säkerhetsnyckel för att låsa/låsa upp ferritkärnan
 
Jag behövde riktigt ordentligt med CM-impedans på 1,8MHz så jag tog en RM14 kärna utan luftgap och troligtvis MnZn-ferrit.
Blev av med alla CM-problem på låga F.
Nu har jag fått nytt användningsområde för mina transformatorkärnor:)
....man måste prova.
 
Tack för svar och tips! Stora skillnader när man läser databladen och graferna.

Hur stor impedans är rimligt att anta att man behöver?
SM0GLD, har du någon uppfattning om vilken impedans din lösning har för 1,8 MHz?
 
SM0GLD, har du någon uppfattning om vilken impedans din lösning har för 1,8 MHz?

Det går på ca 12varv 3mm koax vilket då skulle motsvara 980uH=11kohm@1,8MHz
Jag fick på 8varv tvåledare, ca 450uH=5kohm@1,8MHz
Kärnan var en Siemens N41, Al 6800.

Jag har inte mätt upp impedansen bara räknat. Har andra ferriter på samma kabel som tar dom högre frekvenserna.
 
Du har tidigare visat dig på styva linan när det gäller toroider, Micke.

Kan man ha en Siemens N41 toroid liggandes i junkboxen? man har ju skrotat en och annan nätdel.
Vad ska man leta efter för färgkombinationer?
 
K9YC har testat flera olika ferritmaterial och har skrivit ett bra dokument
"A Ham's Guide to RFI, Ferrites, Baluns, and Audio Interfacing"
http://audiosystemsgroup.com/RFI-Ham.pdf. Skriv ut och lägg in referensbiblioteket!


Där visar han bland annat att material #31 verkar vara ett riktigt bra för de som vill
får bort mantelströmmar etc.
 
Last edited:
Du har tidigare visat dig på styva linan när det gäller toroider, Micke.

Kan man ha en Siemens N41 toroid liggandes i junkboxen? man har ju skrotat en och annan nätdel.
Vad ska man leta efter för färgkombinationer?

"På styva linan" :) tack!

Jag tog en N41 därför att den var ledig.
Kunde lika gärna tagit 3F3 som är vanligt förekommande i switchtransformatorer bara Al är högt och kärnan inte har luftgap.
Finns inga färgkombinationer på dessa kärnor, dom är alla ferrit-grå.
RM14 passade mig just denna gång men ETD, EFD, PQ, osv, fungerar också.
Det intressanta är att dessa kärnor är användbara på "låga" frekvenser där det annars är svårt att få till hög CM-impedans.
Dessutom har jag samlat på mig en hel del;)

För högre frekvenser gäller andra material.
 
Alla har vi mängder av mer eller mindre okända ferriter i våra junkboxar. Några kan identifieras genom färg och storlek men ändå kan man inte vara säker på vad man har. Ännu svårare är det att utifrån datablad välja rätt ferrit för sitt projekt.

Jag vill därför gärna slå ett slag för att söka svar på frågornas med hjälp av en enkel testjigg. Den har varit beskriven förr här på Ham.se men är så användbar att tipset är värt att repeteras.

En väl fungerande testjigg kan lätt byggas ihop. Jag bedömer att jobbet tar en halvtimma eller möjligen en timma för den som bara har enkla handverktyg. Det är väl investerad tid och testjiggen kan användas till många liknande mätningar.

Materiallistan innehåller i princip en bottenplåt stor som en A4 som kan bockas som ett U med låga gavlar. Två BNC-kontakter monteras i gavlarna och inget mer. Klart. Inga mått är kritiska men bottenplåten eller jordreferensen hjälper till att få stabila repeterbara mätresultat.

Vill man tillverka en "lyxversion" som jag gjort så kan man se till att den ena kontakten är flyttbar på en liten vinkel på bottenplåten. Det är fördelaktigt för att kunna minimera tilledningstrådarnas längd om mer noggranna mätningar på pyttesmå kärnor skall göras.

Här finns en självförklarande bild på testjiggen. http://dx.sm7eql.se/?p=226

För att kunna använda testjiggen behövs en bredbandig signalkälla som kan vara en brusgenerator, signalgenerator eller motsvarande samt en mottagare med någorlunda rättvisande S-meter. Den som har tillgång till någon form av spektrumanalysator med trackinggenerator eller ännu bättre, en nätverksanalysator kan göra mer noggranna mätningar och snabbare. Har man inget mer än en mottagare så går det hjälpligt att ansluta antennen till ena BNC-kontakten och notera hur mycket mätobjektet dämpar. Använd de starka rundradiostationerna som signalkälla.

Innan man mäter upp sitt objekt ansluts en tråd mellan de båda BNC-kontakterna. Nivån som läses av på mottagarens S-meter eller på annat mätinstrument är referensnivån 0 dB. Det är den enda kalibrering som behövs. Därefter kopplas mätobjektet in och det antal dB som S-metern visar mindre noteras (6 dB per S-enhet). På så sätt går det snabbt att karaktärisera okända ferriter och också undersöka hur många varv som behövs eller ger högsta dämpning på en viss kärna vid en viss frekvens. I denna experimentfas går det bra att använda vanlig kopplingstråd att linda med men gärna av ungefär samma diameter som den koaxialkabel som senare skall användas.

För att få stabila mätvärden används två 3 dB 50 ohms dämpare men för hobbybruk går det bra med två 50 ohms (47 ohm OK) motstånd inlödda på BNC-kontakterna mellan mittpinne och jord. Dessa hjälper till att stabilisera mätimpedansen till 50 ohm. De flesta katalogvärden som anges baseras på mätningar i denna typ av testjigg och relaterade till 50 ohm av praktiska skäl då det är standardimpedansen i nästan all mätutrustning för radiofrekvenser.

Den största vinsten av sådana här experiment är att de alltid genererar nya Aha-upplevelser och man får snabbt känsla för sambanden mellan antal varv och dämpning. Vissa ferriter är närmast verkningslösa medan andra fungerar bra. Hur vet man det om man inte har möjlighet att mäta?

Det går en praktisk gräns vid ungefär 40 dB dämpning som motsvarar 10 k impedans. För mer bredbandiga applikationer brukar man nå impedanser i häradet 3-5 k vilket också är bra. Enkla strömdrosslar som realiseras med en eller en handfull rörferriter som träs på en koaxialkabel brukar uppvisa resultat i häradet några hundra ohm upp till 1 k eller så. Det kan vara tillräckligt bra i vissa fall men otillräckligt i andra.

Om man mäter med okalibrerad/okänd utrustning så går det bra att jämföra dämpningen i strömdrosseln med resistansen i en trimpotentiometer som löds in och ställs in till samma dämpvärde som drosseln ger på S-metern. Därefter löds trimpotentiometern av och resistansen mäts som då motsvarar R i databladens kurvor på ferriter. Görs mätningarna på en handfull fixa frekvenser över kortvågsområdet så räcker det för att få en känsla för hur effektiv en strömdrossel är.
 
okant_med_hr.jpeg

Så här ser min ferritlåda ut!

Min avstörningsprocedur bygger på att leta upp den störningskälla som ställer till besvär, genom att slå av olika säkringar tills det blir tyst. (Ja, nästan alla störningar har varit från vårt eget hus.) Ofta lokaliseras störningskällan till nätagg, andra strömförsörjningskablar eller "sladdar" mellan olika elektroniska apparater. I något fall även koax mellan satellitbox och TV.

Min första och billigaste åtgärd är att först pröva med att snurra in så många varv som möjligt av den misstänkta kabeln i en Kjell-ferrit. Ibland räcker det, ibland krävs en ferrit till. Jag har ännu aldrig behövs använda de toroider av material 31 eller 61 som också syns i lådan för avstörning Däremot vid antennexperiment eller byggen av antennavstämningsenheter används sådana alternativt Amidons "stora röda". Alltså, mycket amatörmässigt, men inte ingenjörsmässigt! hi hi
 
IMG_2696.JPG
Har samlat en mängd olika ferriter som jag katalogiserat på det sätt som Bengt/EQL beskrivit. Det är verkligen en aha-upplevelse att ta vara på.

Jag har dock ännu inte utökat jordplanet till A4-storlek eller mer.Använder en (ej med på bild) brusgenerator som signalkälla och HF-mottagaren som mätinstrument.
 
Ditt jordplan är stort nog Bjarne. Möjligen borde du montera skruvplintarna längre ifrån jordplanet så att ledningar och mätobjektet inte kommer för nära. Små strökapacitanser kan faktiskt påverka mätresultatet en hel del på högre frekvenser i de fall impedansen är hög. Lyft upp plintarna 20 mm och låt mätobjekten vila på hård skumplast eller liknande. Då blir testjiggen toppenbra.

Ett större jordplan gör att testjiggen står stabilare på bordet när till formatet stora strömdrosslar provas. Så A4-formatet är inte heligt på något sätt utan kom sig av att jag har ett tusental färdigklippta 1,5 mm al-plåtar i den dimensionen i junkboxen. Bra att ha till allt möjligt. Glasfiberlaminat med koppar fungerar precis lika bra och är möjligen bekvämare då det inte behöver borras. Lödes ihop på fem minuter. :)
 
SM0GLD: ja, har ferriter på både koax och kontroll-/spänningskabel, men uppenbarligen för få eller av fel sort...
 
Back
Top