Fler farliga elektronikprodukter.

Det är ju fantastiskt så lite dom tycker att man behöver göra för att ha gjort tillräckligt.

Det kan gå mer än ett år mellan mina besök på vissa affärer och ännu mera mellan besöken på deras hemsidor, Aftonbladet har jag inte läst på flera år, inte ens på nätet och även om jag skulle läsa på nätet så ser jag inga annonser.
 
Det är ett stort dilemma, både för oss konsumenter men självklart även för de stora handlarna.

Hur tycker då vi konsumenter att handlarna eller konsumentverket och elsäkerhetsverket skall lyckas nå oss som köpt farliga produkter?

En hemsida med varningar lär inte så många av oss orka med att kika in på med jämna mellanrum, att annonsera i ett halvår i en eller flera stora kvälls-/dagstidningar lär ju ingen ha råd med.
Kanske scrollande banners på facebook är det säkraste sättet att nå ut till befolkningen?
Vilka förslag har ni på kommunikationssätt?

Köper man god kvalitet från början så är riskerna små,
men även hos välrenommerade märken slipper det ibland igenom tvivelaktiga produkter,
många gånger beror det på att underleveratörer "vinstmaximerat" och bytt ut någon komponent till en billigare dito.


Ta nu inte mitt inlägg allt för seriöst...fast jag är kanske lite allvarlig ändå ;)

...förresten,när kontrollerade du batteriet i din brandvarnare senast?.....är det ett billigt alkaliskt batteri från Jula du förlitar ditt liv på? ;)
 
Köper man god kvalitet från början så är riskerna små,
men även hos välrenommerade märken slipper det ibland igenom tvivelaktiga produkter,

Ja men nyheten är ju att antal farliga och återkallade produkter kraftigt ökat. Då måste man ju ta reda på varför det är så och förhindra det, i stället för att uppfinna en app. för att hålla reda på farliga produkter och varna folk för dem. Och om ändå man ska låta invånarna "slutsäkerhetstesta" grejerna så ska i så fall återförsäljarna få bekosta detta..
 
Ja men nyheten är ju att antal farliga och återkallade produkter kraftigt ökat. Då måste man ju ta reda på varför det är så och förhindra det,

Orsaken är nog helt enkelt för att vi konsumenter vill ha grejor så billigt som möjligt,
köper man bra grejor från början så är riskerna mindre,
produkten är dyrare men är bättre testad och håller sannolikt längre, man slipper dessutom sova med ena ögat öppet.

Jag köper också billigt skräp ibland men ofta slutar det med att jag ångrar mig :rolleyes:
..och billigare blir det ju inte i slutändan om man ändå får köpa nytt!
 
...förresten,när kontrollerade du batteriet i din brandvarnare senast?.....är det ett billigt alkaliskt batteri från Jula du förlitar ditt liv på? ;)

Det är väl ändå ett litet eller obefintligt problem?

Alla batterivarnare jag någonsin har haft har börjat pipa med allt tätare intervaller för att tala om att batteriet är slut.

I sommarstugan började den pipa på hösten när vi städade ur, vi hade inget nytt batteri så en lapp skrevs och lämmnades i stugan som påminnelse ett par månader senare när vi kom dit pep den fortfarande för att varna för lågt batteri.

Men visst ska man kolla brandvarnarna ändå.

Medelåldern infaller när man kollar brandvarnaren både hos sina föräldrar och hos sina barn.

(Ps, jag köper long-life Lithiumbatterier till brandvarnaren, dock inte Biltemas)
 
Last edited:
Orsaken är nog helt enkelt för att vi konsumenter vill ha grejor så billigt som möjligt,
köper man bra grejor från början så är riskerna mindre,
produkten är dyrare men är bättre testad och håller sannolikt längre, man slipper dessutom sova med ena ögat öppet.

Du kan väl inte på fullt allvar mena att det är kunden som med flit väljer farliga produkter? Hur resonerar du i matvaruaffären kan tänka? Nej jag tar inte osten på rea, den kommer säkert i från Tjernobyl?

Det är ju självklart den som säljer produkten som har ansvaret för att varan inte är farlig. De som säljer vet att ju lägre pris ju attraktiv är varan och ju större möjlighet att göra en större vinst. Men om de går för långt och säljer undermåliga eller rent av farliga produkter då kan det i värsta fall bli förlust. (Att nån dör är tydligen inte det värsta)

Nej att skylla på att folk vill ha billigt eller är dumma duger inte.
 
Det är ju självklart den som säljer produkten som har ansvaret för att varan inte är farlig.

Det räcker ju med en klisterlapp med ett "CE" på för att en stor svensk kedja skall kunna ta in den i sitt sortiment, det har vi sett många exempel på.
Att produkten inte uppfyller CE-märkningen visar sig genom att en radioamatör upptäcker att LED-lampan stör ut hela kortvågsbandet eller i brandutredningen efter att ett bastuaggregat från Rusta för 299.- eldat upp någons sommarstuga.

Nej jag tar inte osten på rea, den kommer säkert i från Tjernobyl?
Tjernobylost hade jag inte bangat för att smaka på, man lever bara en gång...

Nej att skylla på att folk vill ha billigt eller är dumma duger inte.

Inte fan har jag skrivit att någon är dum, isåfall är jag också dum som själv handlar skräpgrejor ibland.. :)

Menar du att det inte finns en marknad för mindre nogräknade tillverkare och distributörer?
Ett och ett annat hörn måste de facto rundas för att nån skall kunna ställa sin brödrost för 79.- på köksbordet,
själv känner jag mig inte lika trygg med en sådan brödrost som med en från ett känt märke som kostar 795.- och då med ett något bättre överhettningsskydd inbyggt, bättre isolering och plast som inte deformeras av värme till exempel, då kanske jag vågar lämna köket för att slå en drill medans brödet rostas :D
 
Du kan väl inte på fullt allvar mena att det är kunden som med flit väljer farliga produkter?

Så har jag knappast uttryckt mig, men visst kan man ta till en gammal sanning:
"man får vad man betalar för"

Det är inte acceptabelt på något vis att billiga konsumentprodukter skall vara farliga men för de icke nogräknade och hänsynslösa är det precis där marknaden finns, tyvärr besitter inte alltid inköparna på stormarknaden eller elektronikkedjan den kompetens som behövs för att kunna avgöra om det är vanlig skit eller farlig skit,
för sålänge det sitter ett CE-märke påklistrat är det ju okej att sälja produkten såvitt vad de vet och bryr sig om.
 
Men folk måste ändå vara korkade om de tror att skiten från Biltema, Rusta, Jula, ÖB och andra dyngspridare håller samma kvalité som hos den dyrare märkeshandlaren.
Den där handdukstorken ska väl fast-installeras desutom. Man kan ju fråga sig om gubben har elbehörighet? Vilken elfirma skulle utföra en installation med prylar från biltema?

Lågprsdyngspridarkedjorna borde inte få sälja farligare prylar än tandborstar och konservburksöppnare..

Vad gäller återkallanden så får de väl gå ett steg längre i storebror-ser-dig-samhället och registrera inköpen så de kan skicka ut indviduella återkallanden.
 
Såg på nyheterna ett inslag om en handdukstork inköpt på biltema. De (biltema) ansåg att det var tillräckligt att informera på hemsidan, i butik och en helsida i en kvällstidning.

Lyckligtvis handlar jag normalt inte där något utom några enstaka lampor eller torkarblad till bilen, och ett gäng C5 kuvert.

Men hur ofta kollar man deras hemsida?
Hur ofta besöker man butiken?
Och jag personligen köper aldrig någon kvällstidning...

Skall man nå ut så är det väl annonsering i alla ledande tidningar och om man lyckas, plantera ett nyhetsinslag på TV-nyheterna..
 
Jag kommer väl ihåg när CE märket skulle komma, det var ungefär år 1996.
CE-märkningen skulle bl.a. ersätta S-märket.
CE-märket var i första hand avsett för TULLEN, de skulle ifrågasätta import om det inte fanns CE-märke.
Idag verkar det inte vara så, kanske man inte lärt sig detta inom Tullen, eller så har de nya order. det är ju bara 16 år sedan.
Sen kom möjlighaten att självcertifiera. Och det är väl de som är största problemet idag.
CE-märkningen idag betyder inget.

Periodvis hör man att CE-märket är till för konsumenterna, och att de skall ta ansvaret.
Något de givetvis inte gör då utbildning saknas i ämnet.
Elsäkerhet är endast en del av CE-märningen, mekanisk säkerhet, provning av exvis hjälmar, barnstolar, och det som rör oss radioamatörer mest EMC. (produktens förmåga att kunna samexistera med exvis radiomottagare).

Idag är det omöjligt att se någon som helst nytta med CE-märket.

Ett exempel ur verkliga livet, den gången jag var innne på IKEA, det kom ett IKEA till Karlstad för kanske 5 - 8 år sedan. Såg jag en stor skylt vid ingången. Den visade en stor bild på en nätsladdsfördelare, stickpropp, sladdbit 3 m och en dosa med 4 eller 6 uttag. ÅTERTAGANDE! risk för eleketrisk chock stod det, man skulle återlämna produkten.
Vid elavdelningen tittade jag på sladdar och ljuskällor, kuddar och soffor är avklarade snabbt, vad såldes där tro?
Jo just den livsfarliga sladden på skylten, pallvis med sådana och folk lade dem i sina kundvagnar...

På Elsäkerhetsverkets hemsida kan man studera saker som Eläskerhetserket belagt med försäljingsförbud och återtagande. Av elsäkerhetskäl och EMC skäl.

Försäljningsförbud

Det är i alla fall synd om de företag som tar CE-märket på allvar, det är nämligen inte gratis att vara laglydig.

Såvida det numera finns någon lag bakom CE-märkning???

Någon nämnde mänskligt liv, det har inget värde. Idag såväl som förr och i framtiden räknas pengar.

Mänsklig frustration är en plåga som många drabbas av, även sådan har inget ekonomiskt värde.
Man kan bli myckt frustrerad av att köpa skit som man måste slänga och köpa nytt.

de
FPD
 
FPD skrev; "Idag är det omöjligt att se någon som helst nytta med CE-märket."
----

Utan några krav alls så hade vi varit i en mycket sämre situation än idag. Både radiomiljö och säkerhet m m. Problemet är snarare att det sätts produkter på marknaden som inte provats men där man glatt klistrat på CE-märket. Det finns tillverkare som kalkylerar och väger risken av att "åka fast" i en marknadskontroll mot ökad ekonomisk vinst och det finns de som är överdrivet seriösa och provar om allt dom importerar.

Bäst vore så klart att alla importörer och återförsäljare själva såg till att produkterna provades om oberoende om de är CE-märkta eller ej av fabrikanten. Men i praktiken är det så klart omöjligt av flera skäl. Importörerna får nöja sig med att lita på tillverkaren och där det är möjligt begära in mätprotokoll och granska dessa.

Dock är det vanligt att importörer gör förenklade tester för att de skall känna sig trygga. Det handlar i regel om att kolla emission som är det som ju stör andra. Om produkten blir störd brukar kunderna själva "prova" genom att lämna tillbaks den eller på annat sätt klaga så att det drabbar säljaren. Självreglerande på sätt och vis...

/Bengt
 
Detta år ett intressant diskussionsämne där jag har en del funderingar och åsikter.
Framförallt tycker jag att det är våra svenska myndigheters skyldighet att upprätthålla elsäkerhet, emc-bestämmelser, mm.
Jag anser att detta fallerar med CE-märkningen. En märkning där fabrikanter själva på eget bevåg kan smeta på en CE-blaffa på produkten. I vissa fall kan "CE-märkningen" i själva verket betyda "China Export". Tack Roy för den informationen!
Nu var ju "brandbomben" i detta fall en slag tork. Men jag funderar på om vi inte börjar få gott om många fler lömska brandbomber, EuP-direktivet gör ju att switchade nätaggregat frodas som kackerlackor. Och vi vet ju att när ett switchat nätaggregat går sönder så går det ju gärna hög ström i det, om man inte har vidtagit skyddsåtgärder. Kombinationen med fabrikanternas ekonomitänkande och myndigheternas dåliga kontroll kan nog göra att många farliga produkter redan finns på marknaden.
 
Givetvis har du rätt Bengt EQL, det är säkert en viss procent som är ärligt CE-märkta av de varor som finns till buds.
Kanske 10 -20 procent??

Och visst hade det varit ännu värre utan kravet på elsäkerhet via CE-märket.

Ang elsäkerhet så förutsätts det ju att radioamatörer, som ju faktiskt får bygga och ansluta till elätet, har erforderlig kunskap.
Min uppfattning är att det är lite skralt med detta.
Jag har sett hembyggen som "råkat" mata in 230 V AC på nyckeljacken på fina HF stationer som därmed blivit skrot.
Jag har sett modifieringar där "sprängtråd" använts, där strömbrytare avedda för LF och batterispänning använts, jag har sett modifierade radiostationer som jag vägrat ta i pga av elsäkerhet som man åstadkommit.
Jag har "rensat" dyra fina radiosttioner på en halv hink med modifieringar som äventyrat elsäkerheten.
Jag har sett det mest otroliga i saken.
Så nog är det skralt med elsäkerhetsmedvetandet bland radioamatörerna.
Man tycks renonera att en radioamatör bör faktiskt tåla lite ström. Ingen har dött av lite 220 volt.....

Sen kan man då tycka att tillverkare, även om de bygger i Kina borde ha något som hest ansvar.

Sprängtråd = enkelledare som det var populärt att sno vid byggen förr. Och som lades på lager hos elektronikbyggare. Den var ju gratis om man kunde gå och dra ut sådan i sprängstensmassorna. Ibland kunde man dra ut meterlånga bitar realtivt oskadad tråd. perfekt för 220 V.......

Det vore kul att veta om elsäkerhet är något som förekommer som utbildning hos någon klubb i landet?


de
Roy



de
Roy
 
Roy, jag förstår att du kan inte ha några höga tankar om radioamatörer (eller sändaramatörer som det hette förr) efter allt elände du sett i ditt arbete.
Men att generalisera är aldrig bra.
 
Nja CZR jag hade ju väntat mig något motargument
Som motsäger min erfarenhet.
Som att radioamatörer visst är särskilt duktiga på elsäk.

Visst vet jag att det finns verkligt duktiga i ämnet.


de
Roy
 
Radioamatörer är inte bättre än andra hobbyelektroniker, en del bygger seriöst och enligt alla normer och bestämmelser medans andra gör en Alfons Åberg och struntar i primärsäkringar och likriktar nätspänning direkt,
nätspänning som kommer via de fina smältsäkringarna i massiv mässing som man svarvade i gymnasiet :cool:

Nej, jag hyser i likhet med Roy ganska låg tilltro till en del hembyggares kompetens, radioamatörer eller ej.
 
Bild utan ord ...

grill.jpg
 
Back
Top