Låter bra. Innan du beställer ferriterna så kan det vara värt att prova med att köra din mottagare på batteri och helt galvaniskt bortkopplad från resten av utrustningen. Koppla enbart in 80 m dipolen. Lossa alla andra antennkablar och ev rotorkabel m m. Placera radion och antennkabeln en bit bort , 50 cm eller mer, från resten av apparaterna. På så sätt säkerställer du att ledningsbundna störningar från andra apparater i huset inte kopplas till antennkabelns skärm via radions/nätaggregatet och dess chassie. Minskar störningarna så kommer ferriter/drosslar på antennkabeln också att hjälpa.
Det finns två kopplingsvägar när det gäller störningar. Ledningsbundna som dominerar på låga frekvenser och utstrålade som ofta dominerar på högre frekvenser över 30-50 MHz eller så. På 3,5 MHz är sannolikheten hög för att det är ledningsbundna störningar som är problemet och ferritdrosslar på kablar och jordning av antennskärm utomhus m m är i regel effektiva.
Men det kan också vara så att störningar på t ex nätverkskablaget strålar ut i sitt närområde beroende på att kabellängden är lång nog för att fungera som sändarantenn. Om då din 3,5 MHz dipol hänger väldigt nära huset så plockas de utstrålade störningarna upp direkt av antennen. I sådana fall hjälper ferritdrosslar inte eller ger bara en marginell förbättring.
En sak som "alla" som försöker avstöra utrustning har svårt att ta till sig är att problemen inte är lösta förrän alla kopplingsvägarna lokaliserats och tätats. Med tätats menar vi att använda filter eller skärmade kablar på befintliga produkter och se till att konstruktionen är bra när det gäller konstruktionsfasen av en produkt. Mycket att tänka på där. När jag jobbade med EMC-provning noterade jag att många av mina uppdragsgivare som var de som utvecklat produkterna vi skulle EMC-prova, felsöka och åtgärda hade svårt att förstå detta. Jag brukade dra en liknelse om att se på problemet som en hink vatten med en massa småhål vissa synliga och andra dolda. Vissa över vattenytan och andra under. Att täta de synliga hålen ovanför vattenytan som man kunde se eller lätt lokalisera eller bara vissa av dem under vattenytan hjälper inte. Vattnet (störningarna) rinner fortfarande ut. Alla hål måste lokaliseras och tätas. Det är en enkel något haltande liknelse men som inte sällan fick stearinljusen att självantända även hos en högt utbildad ingenjör på stora välkända företag som vi har några här i Lund. -Afan, ja så klart.... nu fattar jag, typ.
Många som på måfå och ometodiskt försöker lösa problem provar ofta att klämma på en (1) ferrit på en (1) kabel i taget och konstaterar att inget hjälper. Efter ett tag ger man upp. Det hjälpte inte. Men om man istället angriper problemet genom att initialt klämma på ferriter på samtliga kablar som första åtgärd och sedan undersöker om det går att plocka bort någon av ferriterna så brukar man snabbt kunna konstatera att en eller några av kablarna står för huvuddelen av problemen. Kruxet är att det går åt mycket avstörningsmaterial i felsökningsfasen om det finns många kablar, inget problem för oss som jobbar i branchen men dyrt för en radioamatör så klart.
Jaga vidare.
