SM0HXO - Sven
Well-Known Member
Har man musikaliska anlag så lär det vara lättare att lära och höra tecknen som bokstav och vidare som ord&mening. - W.A Mozart borde ha fixat det här med morse lekandes lätt - Hi..
/Sven.
/Sven.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Note: This feature may not be available in some browsers.
Hade man ens föreslagit "papperslös mottagning" i "lumpen" hade man nog fått straffexercis...Ja, man kan ju undra... Det beror kanske på person, men om man tänker att ljudet måste hursom gå genom nån form av analys i hjärnan, för att rätt bokstav ska komma på pränt - det kanske inte spelar så stor roll hur man skriver? Sen vet jag ju inte hur folk i allmänhet gör när de expedierar CW-QSO, skriver man allt eller kanske bara motstationens call eller nåt däremellan? När det gäller trafik som ska vidarebefordras på nåt sätt så måste det såklart skrivas. Jag upplever att jag "lider" av att jag alltid tvingats skriva; jag har en lagom buffert innan det kommit på papper, men har aldrig tränat i att lägga in hela fraser/meningar i hjärnan. Varked de gröna eller handelsflottan uppmuntrade papperslös mottagning.
Jag lärde mig med programmet "Just Learn Morse Code" som jag tycker är riktigt bra. Men jag lider av att jag behöver skriva på tangentbordet för att ta emot, det är svårt att skriva på papper och jag kan inte ta emot alls i huvudet. Osäker på om det är bara för att jag nötte in tangentbordsskrivandet, jag slarvade med eftersläpningen också och tror det är ett större problem.LCWO.net har jag använt ganska mycket, men jag blir lite osäker ibland på hur inlärningen påverkas av att man skriver på tangentbordet istället för på papper. Det är mycket lättare att rätta förstås, men öra-muskel-minnet kanske är svårare att lära?
"Parisertext" som det kallades är text som är konstruerad för att leda "gissare" på villospår.I min "yrkeskarriär" som Vpl-Ratg var det klartext vid provtagningen som gjordes en gång i månaden med en blandning på ett sådan sätt att gissa sig till innehållet var uteslutet och skulle visa sig direkt om man ens försökte. Proven klarades utan fel varje gång till "medarbetarnas" stora förtret ombord delvis pga att det var jag som hade hand om lönen och fick en bonus i ekonomisk ersättning varje månad.
Ja parisertext var ju det som den lokala klubben NSRA använde då man satt på Berga kasern och tränade på torsdagskvällarna. Som Ratg gick det bara i 90-takt på provet varje månad och ersättningen var 1976 på 90kr/rätt prov."Parisertext" som det kallades är text som är konstruerad för att leda "gissare" på villospår.
Det är synnerligen effektivt och man vänjs snabbt av med att vilja läsa och intressera sig för texten.
Trevligt med extra ersättning, minns att jag fick 3 dagars "extra permis" och 300 kr för 125-takten.
Jämförda med prisskjutningspremierna, 50 kr har jag för mig var premien för silvermärket för karbin, var telegrafipremierna ganska bra.
lär man sig efter ett tag att känna igen hur ett hela ord låter, vilket ger hjärnan lite andrum.
Ja konstigt nog har även det fastnat i mitt huvud + diverse andra ljud men hur det gick till har jag ingen aning om.Även den mest telegrafiointresserade torde känna igen ljuden av "CQ"
Applicerar man PARIS eller CODEX på WPM så borde man väl multiplicera med 5 för att få tecken per minut (takt) ?Jag tror att det viktiga är att impregnera in ljuden av resp tecken i en takt som förhindrar att man hinner börja stycka upp och räkna delar. Tecknen bör då troligen komma i 60 - 80 -takt. I början spärrat. När man kan tecknen kan det kanske vara idé att börja krympa teckenmellanrummen och sänka takten så man hamnar i 25-40 -takt eller så, med rätt rytm, dvs korrekta mellanrum. WPM är lite diffust som mått, tycker jag, men var och en gör som man vill. Både i lumpen (1973) och senare på sjöbefälsskolan talade man endast om "takt", inte WPM eller baud eller nåt.