Koaxialkabelns förläggning för att minimera störningar

[SA6TUT]

Hej alla forumvänner!

Jag undrar över bästa praxis när det gäller att dra koaxialkabel mellan radio och antenn. Det verkar finnas oskrivna regler som styr var och hur man bör förlägga den. Visst kan koaxialkabeln plocka upp störningar längs vägen om man inte är försiktig? Det är uppenbart att det inte är en bra idé att placera koaxialkabeln nära annan utrustning som genererar elektromagnetisk interferens (EMI), ett exempel på detta skulle kunna vara en oskärmad Ethernetkabel som går parallellt med koaxialkabeln.

En annan fråga är om det är klokt att låta två koaxialkablar ligga tillsammans i ett markrör, kanske tillsammans med rotorkabel eller kabel för reläbox. Vilka risker finns med det?

Jag skulle verkligen uppskatta att höra era tankar och erfarenheter angående dessa frågor. Har ni några rekommendationer eller tips för att minimera störningar till och från koaxialkablar i olika miljöer?

 

[SM0AOM]

Det är extremt ovanligt att det uppstår störningar mellan koaxialkablar och andra kablage.
Koax av kvalitetsfabrikat har så god skärmtäckning att man kan bortse från kopplingen genom
skärmarna.

Däremot är sättet som koaxialkablar avslutas på utslagsgivande. Alla koaxer som är galvaniskt
anslutna till elektrisk materiel kommer att ha störströmmar vilka flyter på utsidan av skärmen.
Om man inte hindrar dessa strömmar att nå antennens matningspunkt så bl det sedan omöjligt att bli av med dem.

Problemet får angripas i flera led, det första är att ansluta skärmen till ett bra jordtag i närheten av där den går ut ur huset, Sätter man sedan ferriter på utsidan av kabeln så absorberas störströmmarna, och slutligen när kabeln ansluts
till antennen via en balun eller "common-mode drossel". En bra sådan kan minska kopplingen mellan kabelns "utsida" och "insida" med flera 10-tals dB, vilket kan göra skillnaden mellan att höra något eller inget alls.
En antenn som sitter högt upp med bra strömbalans vilken matas via en bra balun eller ännu hellre en linkkopplad "tuner" gör en stor skillnad när det gäller störnivåer.


Praxis vid ett systematiskt EMC-arbete är att tänka i "zoner" och försöka använda självskärmningen i t.ex. byggnadsdelar och annat av metall. Man bör skilja av utrustning som genererar störningar och sådan som är känslig för störningar galvaniskt, så att störströmmarna inte kan flyta direkt mellan utrustningarna via utsidan av kablarna.

Sedan bör man hindra internt genererade störströmmar från att flyta ut från t.ex. nätdelar genom att använda
nätfilter.