Liggandevågmetern

[SM4FPD]

Ståendevåg-metern, nu finns liggandevåg-metern
Alla känner till den i rubriken förstnämnda, men många känner till avsaknaden av den i rubriken sistnämnda. Skälet är förstås att det har varit svårt helt enkelt, att tillverka en tillförlitlig sådan mätare. Med modern MOSFET-teknik kan man dock åstadkomma detta. Givetvis behövs de sedan några år moderna V-MOS FETarna. Där V står för vertikal. Här kan man läsa mer om Vertikal Mos Fet: http://repositories.lib.utexas.edu/bitstream/handle/2152/2021/jayanarayanans042.pdf
Med sådana komponenter är det relativt enkelt att bygga en liggandevågmeter. Vilket då är ett utmärkt komplement till den numera mycket vanliga ståendevågmetern. Nå vad mäter man med en liggandevågmeter? Givetvis fasläget som är 180 grader ur fas mot de stående vågor som oftast plågar oss. En ståendevågmeter i kombination med en liggandevågmeter ger oss fullständiga fakta om aktuell antenn och antennkabel. Detta är förstås väldigt intressant för att snabbt kunna optimera en portabel antenninstallation. Med bättre inställda portabelantenner där hänsyn tas till både stående och liggande vågor kan man i framtiden få höra betydligt starkare signaler från våra radioamatörer som drar i fält. Jag kommer snart att visa en byggbeskrivning på en liggandevåg-mätare.

 

[SM7DVO]

Telia har en ny giv i samma anda: Långband.
Första delen i produktnamnet associerar till väntetiden hos supporten.
Produkten kommer helt att ersätta nuvarande bredband och man har efter överläggningar med Kooperativa förbundet fått tillsånd att använda den liggande åttan som logotype, denna symboliserar sessionslängden för att erhålla uppkoppling.

 

[SM0AOM]

Som alla radiohistoriskt bevandrade känner till så kom den "stående vågmetern" först.
Den var orienterad så att vågorna, både framåtgående och reflekterade, flöt i vertikalled.

Sedan kom den "liggande vågmetern" som var orienterad i horisontalled, eller 90 grader ur fas med den "stående vågmetern".

Genom detta kvadraturförhållande går det att med en "liggande vågmeter" påvisa och indikera de rent imaginära våginterferensförhållanden som kännetecknar de ganska okända liggande vågorna.

De hyperkomplexa transformerna mellan "stående vågor" och "liggande vågor" går med en viss svårighet att approximera genom att använda Hamiltons kvaternioner, men för en fullständig behandling är man tvungen att tillgripa fatilarkalkylen; http://user.it.uu.se/~zeitler/seminars/fatilar.pdf.

73/
Karl-Arne
SM0AOM

 

[SM4FPD]

Ja många har säkert ägt någon av de målebroar i KAs illustrerade inlägg.
Och vet därmed att trots liggande orientering hos själva det fysiska, eller physiska delen så handlar det inte om äkta liggande vågor, det blev inte rätt helt enkelt.
Någon direkt förklaring har inte sett dagens ljus utan de flesta accepterar tyst saken.
de
ÄffPeDeh

 

[SM6GXV]

Det trevliga med det här är att man med gott miljösamvete kan analysera vågornas utbredning i en mekanisk struktur genom att använda "Greens" funktioner.