Likriktarbrygga kontra dioder

SM7CZR

SM7CZR

Old Member
Jag funderar på vilken anledningen är att man (åtminstone förr) hade en kondensator parallellt med varje diod i en bryggkopplad likriktare.
Är det någon typ av transientdämpning, eller vilken påverkan har kondensatorn? Skall det skydda dioden?
Det känns lite dumt att fråga, men samtidigt så kanske jag inte är ensam om att undra när man nu använder färdiga brygglikriktare.
Är kanske kondensatorerna integrerade i dessa bryggor?

/Ingvar
 
Helt riktigt var dessa väldigt vanliga förr. Vill minnas att jag för en evighet sedan fick lära mig att dessa brukar kallas för "speed-up kondensator" och skulle väl då snabba upp diodens tillslagsförlopp. Det var även vanligt med utjämningsmotstånd parallellt över dioderna i det fall man hade flera i serie.

Idag ser man inte att det används så ofta vilket väl då beror på att tillverkningen av dioder har förfinats vilket dels gjort dem snabbare samt att spridningen i PIV (Peak Inverse Voltage) är betydligt mindre.

73/Lasse
 
Last edited:
CZR de APQ.
Hej Ingvar.
Man använde som du säger kondensatorer och även högohmiga motstånd över varje diod. Motstånden var till för att fördela spänningen så att varje diod fick så gott som samma spänning. Dioder - även med samma beteckning och samma fabrikat - kan ha olika karaktäristiker och utan motstånden kan en eller flera dioder få högre backspänning och "må illa" och i värsta fall "dö".
Kondensatorerna var nog till för att dämpa transienter som kunde komma från nätet eller när nätaggregatet "slogs av" och en filter eller swingdrossel "sparkade bakut", hi.
Drosslar användes numera sällan i nätaggregat och någon gång på mitten av sextiotalet kom dom s k avalanchedioderna som ej fordrade något skydd. Jag tror att en avalanchediod kommer att fungera som zenerdiod när backspänningen blir för hög.
Moderna bryggor använder säkert denna typ av dioder avsedda för högspänning power supply.

73
Bengt SM6APQ
 
Hej det är vanligt att man använder avalanche dioderna BYV26E och BYV27
jag har för mig att BYV26E klarade av en 1kV
det är tyssta dioder.

mvh Lasse sm0ydo
 
Inlägg från SM3PXO

Klipper in nedanstående inlägg från Petter, SM3PXO, som har glömt sitt lösenord... Varför går det inte att skicka mail till administratören??

Petter Gärdin: Kondingar parallellt med dioder i likriktare kan också vara för att dämpa de transienter som uppkommer då dioderna övergår från icke ledande till ledande. Det bildas ett 100 Hz brum/brus/oljud från en likriktarbrygga som kan höras/ses långt upp i frekvens beroende på hur snabba dioderna är.
 
skissar på en högspänningslikriktare/dubblare och har läst på lite om avalanche dioder.

Applikationer där avalanche dioder ska användas är just i likriktare där flera dioder kopplas i serie för att tåla högre spänningar, eller över induktiva laster att ta hand om transienter.
Att hålla på med traditionella dioder i kopplingarna ovan är mao. fel val av diod, men går att kompensera med konding/motstånd.

fick tag på många matchade byw56 som verkar vara lämpliga i en högspänningdubblare.

Däremot - om nu avalanche ger brus, så borde det åtgärdas på nån gemensam punkt i spänningsdubblarkretsen eller görs det på varje avalanche diod?
 
En nackdel med snabbare dioder och dess transienter är att mer ringningar och högfrekvent brus genereras, tanken med "snubberkondensatorerna" är att mjuka diodens övergång så att bruset/ringningarna inte uppkommer i lika stor omfattning och helst inte alls..
HF-bruset kan bland annat ställa till det i nätaggregat och förstärkarkretsar, speciellt där du har ett servo i en feedbackloop.

Dioden bör lämpligen seriekopplas med ett motstånd och beräknas för att få en serieresonans på aktuell frekvens, i HIFI-världen är snubberkondensatorer en regel nästan helt utan undantag :)

Nyttig läsning för den snubberintresserade:
http://www.cde.com/catalogs/igbtAPPguide.pdf

och fördjupning:
http://www.hagtech.com/pdf/snubber.pdf

jag har på gammal vana alltid kört med 470R och 4n7, kanske mest för att det är lätt att komma ihåg :p
 
Hej det kanske ska vara en sådan här diy likriktarbrygga.

mvh Lasse sm0ydo
 

Attachments

  • rfb02r0_overview.jpg
    rfb02r0_overview.jpg
    47,2 KB · Views: 226
Jag vet inte om, det finns andra dioder som tål mer spänning som går att sätta dit

kortet går att köpa löst ifrån Per Anders Sjöströms diy pages

mvh Lasse sm0ydo
 
SM0YDO said:
Jag vet inte om, det finns andra dioder som tål mer spänning som går att sätta dit

kortet går att köpa löst ifrån Per Anders Sjöströms diy pages

mvh Lasse sm0ydo
Click to expand...

P-A's prylar är utmärkta för audioförstärkare men för ett nätaggregat som kontinuerligt skall ge 30A så blir det lite underdimensionerat med kylningen :)

Frågan är vad herr trådstartare avsåg för typ av nätaggregat?
 
det är inte hi-fi mumbojumbo PA, det är såklart ett HF slutsteg.
BYW56 är god för 1kV 2A, så 2-3kV är målet. Frågan var om avalancher har "oljudsegenskaper" som tas om hand på annat sätt - än hos dom gamla silikon dioderna. Har hittills inte sett några lösningar på noise i likriktare/dubblare med avalanche dioder - därav återuppväckt tråd.
 
"Controlled Avalanchedioder" ger inte mer brus än andra.

De skiljer sig från vanliga dioder genom att de har genombrottsegenskaper
som är kontrollerade så att en spänningstransient i backriktningen kommer att fördelas mer lika över seriekopplade dioder.

Det fungerar lika bra med att använda vanliga dioder t.ex. 1N5408 och öka antalet dioder i varje gren av en brygga eller spänningsdubblare med 30 %.

Dagens dioder är så lika sinsemellan att "utjämningsmotstånden" inte längre är motiverade, och spänningstransienter tar sig, tvärtemot folktron, bara med största svårighet genom en stor nättransformator.

Om man undantar audiomateriel för "guldöron" så är "snubberkretsar" främst motiverade för att hindra att tyristorer i switchkretsar utsätts för höga spänningsderivator vilket kan få dem att tända utan gate-ström.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det noise man hittar nämnt i div. application info är när avalanchedioden går som skyddsdiod, men inget om seriekopplade ac/dc, så det blir byw56 i seriekoppling utan add-on's. På förpackningen står att dioderna är "samprovade" så dom borde vara rätt lika.
 
För att återgå till Ingvars ursprungligan fråga, är "kondingar integrerade i bryggor".
Jga ahr öppnat åtskilliga bryggor, inte minst e på 20 - 30 A och 100 - 200 V som sitter i våra 13,8 V nätaggregat till riggar.
En liten dosa av Al, med fyra flatstiftkontakter. en sådan innheåller fyra vanliga dioder som en tillverkare punktsvetsat ihop med faltstiften och sedan gjutit igen. Inga kondingar.
Ibland får man sådana bryggor som inte är plana på den yta som skall leda värme till kylplåten, och man måste fila dem plana.
Ibland går de sönder, särskilt vissa fabrikat, felet är ofta brunnen diod, kortsluten diod och oftast har punktsvetsarna släpt och vi får halvvågslikriktning.
Något som många upplevt och hela agget brummar mekaniskt vid last.

Att det finns färdigbyggda bryggor är nog bara bekvämlighet och ekonomi.

I några få fall har tillverkaren av nätagget satt dit fyra kondingar på den färdiga bryggan. Men ingen har hört talas om att det bildas brus eller störningar utan.

de
Roy
 
SM4FPD said:
I några få fall har tillverkaren av nätagget satt dit fyra kondingar på den färdiga bryggan. Men ingen har hört talas om att det bildas brus eller störningar utan.

de
Roy
Click to expand...

Tillverkarna monterar ju inte dit kondingar för skojs skul, har de monterat kondingar på bryggan har tillverkaren ansett att det behövs helt enkelt, frågan är då varför det behövs, sannolikt för att förhindra ringning som uppkommer i den kretstopologi de valt för det aktuella nätaggregatet, kostnaden av fyra kondingar VS att konstruera om?

Kanske EMI-kraven inte hölls då HF-bruset amplifierades i reglerkretsen och det blev dyrt att extra filtrera utgången, då åtgärdar man källan till switchbruset?

osv.
 
I den absoluta majoriteten av stabiliserade likriktare sitter det en eller flera filterkondensatorer efter bryggan. Dessa har en låg impedans på både nätfrekvensen och dess övertoner.

Skulle ringningar eller brus i linjära stabiliserade kraftaggregat utgöra ett påtagligt problem utanför "guldöronens" krets hade detta nog uppmärksammats i undervisningen i kretselektronik på våra tekniska högskolor.

Krav på lågbrusiga kraftaggregat finns förvisso i en del sammanhang,som lågbrusiga oscillatorer, och då angrips problemet genom att optimera jordpunkter, komponentval, frekvensgång samt slingförstärkning i reglerkretsen.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det där "snäppet" som uppstår i likriktarbryggan ger visserligen en spänningstransient, men även ifrån sig en H-fältstörning. Kikar man med ett oscilloscope kan man se en dämpad svängning som uppstår genom resonanser i kärna och kondensatorer. Gör man sig en loop kan man följa H-fältsstörningen via "tjockströms"ledarna. H-fältet inducerar störningar i efterkommande reglerkretsar genom att koppla in i op-ampar etc.

Valet av filterkondensatorer påverkar. Valet av transformatortyp ävenså. Ringningen kopplar också tillbaka ut på nätet beroende på vilken typ av kärna/material som används.

Om man har problem med dessa ringningar skall dom åtgärdas vid källan; dvs vid likriktarbryggan. Ser man några ringningar och dessa kopplar igenom reglerkretsarna appliceras lämpligen kondensatorer över dioderna.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top