Motstånd för en Dummyload

Om man använder sig av tre kylflänsar istället för bara en! En stor kylfläns under motståndet, sedan två mindre kylflänsar och sätter en på vardera sida om motståndet, alltså uppe på motståndets fästpunkter och så skurvar man ihop allt detta.
 
Funderade på att testa på att göra ett montage med två kylflänsar mot varandra med en kraftig
U profil i mellan Maskindelen har fina U profiler som är 4 och 5 mm i godset så det blir
Lite gånger i materialet med en gängtapp och sätta fast motståndet
Mitt i mellan på U profilen .Det finns färdiga hål i kylflänsarna för typ M5 eller M6 skruvar och
Använda värmeledande pasta . I alla aluminium övergångar

Kan det vara något

Mvh sm0ydo
 
Javisst kan det vara något.
Som du ser av beräkningarna behövs det en rejäl kylfläns och en sådan går att bygga ihop av flera mindre.

Viktigt är att hål som borras för infästningen får väl avfasade kanter, så att det inte bildats en uppstickande kant runt borrhålet.
En sådan kant kan orsaka att kylflänsarna "rider" på kanten och inte kommer tillräckligt nära varandra för att föra över värme bra.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Om man är osäker på kylarens förmåga kan man ju alltid montera på en fläkt vilket gör stor skillnad.
12V brukar man ju oftast ha tillgängligt när man kör radio.
 
Finns det inte värmekänslig tejp som man kan tejpa på flänsen som visar temperaturen så man har koll på läget ?

Mvh Sm0ydo
 
Äre nåt specialprojekt du håller på med - Bara en nyfiken fråga?
Själv har jag dåliga kunskaper om konstlaster.

/Sven.
 
Jag köpte mig ett effektmotstånd som man kan använda till en konstlast bara man sätter det på en tillräcklig stor kylfläns och är bra att ha när man ska stämma av ett rörbasserat slutsatseg Med plate och load
 
Vitsen med en dummyload, konstlast, anpassad last eller vad man vill kalla det är väl just att "slippa stämma av" då man ska labba utan att gå ut i etern och störa eventuell annan trafik på frekvensen.!? Det är ju inte längre en antenn som är ansluten..
- Eller tänker jag fel?

/Sven.
 
Jag utgår från att det är slutsteget som ska stämmas av, ej antennen. Då är en konstlast väldigt bra på många sätt.:)
 
Rörsteg brukar man stämma av mot en 50 ohm resistiv last innan man stämmer av antennen med Matchboxen
Transistor slutsteg brukar vara bredbandsavstämda
 
Finns det inte värmekänslig tejp som man kan tejpa på flänsen som visar temperaturen så man har koll på läget ?
Hej
Jo det finns självhäftande temperaturindikatorer dock är de flesta inte återgående utan stannar kvar på max uppnådd temperatur.
Jag har använt sådana i jobbet när vi ville visa att något inte blivit varmare än tillåtet. Det var ganska skönt att kunna peka på indikatorn och säja "nej inte vårt fel".

Det finns även enstaka som är reversibla, det vill säga de återgår till ursprungsfärgen när de svalnar. Tyvärr är har de flesta en ganska grov skala.

Enklare är nog en kontakttermometer för drygt en hundring. Med en sådan ser du direkt när det är dags att låta något svalna.

Det finns även anliggningstermostater som kan användas för att starta en kylfläkt innan det börjar osa bränt. Men kan då sitta i en tystare miljö och får då även en varning att det snart är dags att sluta sända när fläkten startar.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Man kanske bör fundera lite på vad konstlasten skall användas till först? Och sedan välja...

Om den behövs för att provköra en ordinär 100 W sändare, trimma och felsöka och bara konstatera att uteffekten ligger i rätt härad så duger det med "många" parallellkopplade motstånd så som YDO valt. Sak samma om en "antik rörsändares" Pi-filter först skall stämmas av till ca 50 ohm för att i steg två använda en matchbox för impedansanpassning av nån stegmatad dipol. En sådan konstlast med många parallella motstånd kan fungera skapligt upp till 30 MHz eller så. SVF kanske håller sig under 1,5:1 i bästa fall.

För högre frekvenser som 144 och 432 MHz blir en sådan konstruktion dock helt oanvändbar beroende på att motståndens tilledningar (oönskad induktans) i kombination med strökapacitans mellan monteringsplattorna samt kapacitans till omgivande skärmburk påverkar.

Det går visserligen att balansera ut den oönskade induktiva reaktansen i motstånden med några små kondensatorer men det kräver en del tålamod och lirkande. Jag har gjort så i några fall och det är en väl beprövad metod att tänja lite på gränserna.

Om konstlasten skall användas för mer seriösa mätändamål så passar ett för ändamålet avsett effektmotstånd bättre. Nya är de ganska dyra särskilt om de skall gå högt upp i frekvens och tåla hög effekt. Dock finns det ofta sådana motstånd att finna bland skrotet på loppisarna för några tior. Jag tänker här på termineringsmotstånden som använts för diverse kom-radio i filter och diplexers. Komplett med kylare och N-kontakt. Här får man verkligen mycket för pengarna och en del av dessa är monterade på en relativt stor kylfläns som är fullt tillräcklig för många ändamål. Flänsen kan ju sedan skruvas fast på en annan större fläns om man tycker det blir för varmt vid längre sändningspass.

För mätändamål är det viktigt att SVF i konstlasten kan hållas lågt och nära 1:1 - i annat fall kan man få väldigt märkliga mätvärden som inte är värda något.

Det finns ett trick att förbättra en undermålig konstlast så att den dels kan användas för mer effekt och dels ger bättre anpassning med lägre SVF. Mellan sändare och konstlast kopplar man in en bit koaxialkabel som å ena sidan skall vara av god kvalitet så att den är impedansriktig men å andra sidan vara tunn och klen så att dämpningen blir hög. Väljer man t ex 10 m RG174 liknande kabel så ger den en dämpning av i storleksordningen 3 dB på 144 MHz och 6 dB på 432 MHz. Man får dock kolla i databladet så att kabeln är lämplig att användas för frekvenserna ifråga.

Konstbelastningen utsätts då bara för halva respektive en fjärdedel av effekten. Samtidigt förbättras SVF dramatiskt vilket betyder att en hopplöst dålig konstbelastning i kombination med kabeldämpningen plötsligt visar tillräckligt fina värden.

Gäller det kortvåg och de låga frekvenserna så blir metoden inte lika praktisk då det tyvärr behövs en lång kabel för att få tillräcklig dämpning. Men på de högre frekvenserna 21 och 28 MHz finns ändå mycket att vinna om man har en halvdan konstlast och vill utöka dess användningsområde. En 100 m ring RG58 av fabrikat Suhner eller motsvarande med kontakter är alltid bra att ha liggande.
 
Ett bra användningsområde för en bra konstlast är när man bygger, och, eller, vill kalibrera effektmätare och SWR mätare.
Har du ett så fint avslutningsmotstånd så bör det användas och appliceras på ett bra sätt, (kylas och anslutas till kontakt).

Ja alla ni som bygger Pep-mätare behöver förstås en god avslutning till sändaren, att dumpa effekten i medan mätutstyret kalibreras och verifieras för rätt funktion.

Att komplettera trådens konstlast med ett mätuttag låter sig lätt göras. Vid 50 dB dämpning blir R1 så nära 50 Ohm att endast R2 och R3 behövs, och då i 1 W klassen..
Ett uttag med -50 dB ger 1 mW vid 100 W in. Lämpligt för räknare och spektrumanalys.

Att lägga sig till med mätinstrument efter hand kommer i framtiden att löna sig då man kommer över fler mätare till labbet.

SM4FPD
 
Jag tror att effektmotståndet fungerar upp till ungefär 2 till 3 Ghz men att man
Måste använda teflonkoax mellan N kontakten och lödtungan på motståndet.

Mvh sm0ydo
 
50ohm_avslutare.jpg
Den här leverantören av både antenner och mobilbasstationer har tillverkat sina egna 50 ohms avslutare.
Direkt på ingången ser man två korta kapacitiva stubbar därefter följer en kort ca 10mm microstrip med en impedans som är högre än 50 ohm.
Detta är alltså en kompensation för motståndets icke önskvärda reaktans för att förbättra anpassningen på högre frekvenser.
Jag har sett flera varianter på denna kompensation från denna leverantör.
En kort koax av typen RG400 var ansluten till motståndet innan jag bytte den mot en SMA-kontakt.
 
Jag är nog kraftigt påverkad av min uppväxt, men för mig är en kontakttermometer en sådan här:
https://de.m.wikipedia.org/wiki/Kontaktthermometer
Jag tänkte nog mera på en sådan här
https://www.jula.se/catalog/bygg-oc...arrorstillbehor/anliggningstermometer-450304/
Oj den heter visst anliggningstermometer, nåja anliggningstermostaten fick rätt namn:)

Att dämpa signalen med koaxialkabel fungerar, men jag vet inte om jag skulle vilja använda RG174 till det på 2m och 70cm då effekttåligheten är relativt låg vid höga frekvenser.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Ja 100 W på 1 GHz och en kilowatt på mellanvåg. Sen kan man ju gå upp en dimension till RG58 om det gäller högre effekter.

Jag ville mest peka på möjligheten att använda klena konstbelastningar eller där SVF behöver förbättras...
 
Jag ville mest peka på möjligheten att använda klena konstbelastningar eller där SVF behöver förbättras...
Det är lätt att stirra sig blind på ett enda alternativ så det är bra med flera infallsvinklar på möjliga lösningar.

Det är även en stor radioloppis på gång kommande helg. Så vem vet, trådskaparen kommer kanske hem från loppisen med en färdig fläktkyld kylfläns som passar perfekt till konstlastbygget:)

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Ja 100 W på 1 GHz
Bengt, nu tar du allt i "en smula". Om läsare här använder dina siffror så kommer det snart nog lukta varm plast hos dem.

Det finns flera olika RG-174. Belden säger att deras RG-174/U tål 21 Watt vid 900 MHz och 14 Watt vid 1500 MHz.
Något värde för mellanvåg hittar jag inte.
73
 
Back
Top