-Tål vi mer störningar än 56 dBuV?

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
(Nytt försök att lägga in bilderna i ny tråd. Syns alla 5 nu???)


Idag har jag labbat en stund med att utvärdera en enkel mätmetod för att få ett hum om hur väl fastighetens elsystem fungerar som antenn och hur starka störningarna en produkt som precis klarar EMC-kraven på ledningsbunden emission kan orsaka på 3.5 MHz bandet.

Mottagarantennen är en halvvågsdipol med matningspunkten 28 m över marken och där det ena dipolbenet hänger 10-12 m ovan nocken på villan. Mottagare CR91 i USB-läge.

Men först lite om mätmetoden som sådan.

attachment.php

Bild 1

För att kunna injicera en känd signalnivå i elnätet tillverkades ovanstående krets. En signalgenerator ansluts via en 6 dB pad till primären på en 1:1 transformator med en klämferrit. Sekundärlindningen på 1 varv ansluts via en 0,68 uF kondensator till vägguttaget där signalen skall injiceras.

Men först måste signalnivån från signalgeneratorn som krävs för att uppnå 56 dBuV, gränsvärdet enligt EN55022B, fastställas.

attachment.php

Bild 2

Kalibrering av signalnivån gjordes med hjälp av en nätekvivalent LISN och R&S ESCS30 mätmottagare som används för EMC-provning.

attachment.php

Bild 3

Signalgeneratorn ställdes in på 3,5 MHz och utnivån justerades tills att den uppmätta signalen visade 56 dBuV vilket är gränsvärdet för produkter avsedda för kontor, bostäder och lätt industri.

Nästa steg blev att kalibrera mottagaren. Det kan göras på många sätt. Jag valde att koppla in dipolantennen via en 2-vägs 3 dB kopplare till mottagaren. I den andra ingången anslöts en signalgenerator. Nivån justerades tills att signalen närmade sig brusnivån och där en CW-signal precis skulle kunna läsas med örat. En subjektiv referens nära kopplad till verkligheten.

attachment.php

Bild 4.

Signalgeneratorns utnivå lästes av till -120 dBm. Se vattenfallet på bilden ovan. Gränsen för där signalen inte längre kunde registreras med ögat var c:a -125...130 dBm.

Sista moment i experimentet var att med hjälp av den kalibrerade inkopplingstransformatorn injicera en störsignal med nivån 56 dBuV i fastighetens vägguttag i några olika rum.

attachment.php

Bild 5.

Hittills har jag bara provat att injicera störningar i fyra vägguttag i två rum. Vägguttaget i radiorummet gav högst signal som hamnade i häradet -120 dBm enligt bilden ovan. Störnivån motsvarar en CW-signal som skulle kunna läsas med örat och som tydligt kan ses i vattenfallet.

Man kan fundera på hur representativ den använda inkopplingstransformatorn med ett varv på sekundären i serie med 0,68 uF är för en typisk konsumentprodukt. Reaktansen för 0,68 uF vid 3,5 MHz är försumbar och störsignalen har injicerats mellan fas och nolla. Vad impedansen i ferriten är vid 3,5 MHz har jag inte kollat. Kanske 20-50 ohm i bästa fall.

En halvdålig mobilladdare kan ge ifrån sig störsignaler i häradet 56 dBuV eller strax däröver.

De nya LED-lamporna ger ifrån sig rassel som kan vara 30-50 dB över gränsvärdet och då blir det lätt att inse att S-metern kanske kommer att visa en bit över S9, även här hos mig.

Steg två kunde bli att bygga ihop en batterdriven störgenerator försedd med stickpropp och koppla in den här hos grannarna. Man kan undra hur mycket som krävs från grannhusen för att signalerna skall höras här i min mottagare.

/Bengt
 

Attachments

  • Injection_transformer.jpg
    Injection_transformer.jpg
    58 KB · Views: 825
  • LISN-cal56dBuV.jpg
    LISN-cal56dBuV.jpg
    57 KB · Views: 785
  • EN55022B.jpg
    EN55022B.jpg
    63,1 KB · Views: 776
  • -120 dBm antennsignal.jpg
    -120 dBm antennsignal.jpg
    59,7 KB · Views: 745
  • Mains-carrier 56 dBuV.jpg
    Mains-carrier 56 dBuV.jpg
    66,5 KB · Views: 756
Fortsätt att rapportera om experimentet. Jag och säkert flera läser med stort intresse. :)
 
(Nytt försök att lägga in bilderna i ny tråd. Syns alla 5 nu???)


/Bengt

Alla bilder syns X2, både stora och små "thumbnails"
Hur gör du för att alltid visa både stora och små bilder?


För övrigt en mycket intressant mätning.

Kan vi nu göra det omvända, alltså mäta vad som kommer från grannarna via elnätet med hjälp av din "inkopplare"

/Micke
 
>>>Hur gör du för att alltid visa både stora och små bilder?


Det finns flera sätt att lägga in bilder. Jag vill själv bestämma var bilderna hamnar i den löpande texten och då fungerar det enligt följande:

Klicka på "Bifoga filer till inlägget"
Bläddra fram bilder - öppna, upp till 5 st/inlägg.
Klicka på "Ladda upp"

När bilderna laddats så syns bildadresserna som t ex "bild1.jpg"
Högerklicka och välj "Kopiera bildadress"
Klicka på "Insert Image" (symbolen med berget) i menyn till inmatningsrutan.
Klistra in den kopierade länken i inlägget.

Hamnar länken fel i texten så är det bara att markera, flytta den. Tumnaglarna följer med som bonus. Vet inte om de går att slippa....

En sak till, jag gör mina bilder 800 px breda så får dom precis plats.

/Bengt
 
Last edited:
GLD skev; "Kan vi nu göra det omvända, alltså mäta vad som kommer från grannarna via elnätet med hjälp av din "inkopplare"
------

Jo, det är i grunden exakt det jag redan gjort men bara provat i den egna fastigheten. Man kan tänka sig att bygga ihop en kristallstyrd batteridriven oscillator och montera den i ett plasthölje typ skrotad laddare som ju har en passande 230VAC kontakt och gott om plats. Uteffekten på oscillatorn beror på hur man väljer att injicera signalen mellan fas och nolla. I mitt fall behövdes c:a -23 dBm insignal till primären på ferrittransformatorn för att erhålla 56 dBuV med en kalibrerad LISN och mätmottagare. Uppmätt värde var exakt lika på fas och nolla och man mäter ju i förhållande till referensjord här.

Nu får man hålla i minnet att gränsvärdena i EN55022 gäller för Quasi Peak resp Average och det innebär att en typisk apparat (laddare etc) ju kan tillåtas ge ifrån sig betydligt högre Peak-nivåer långt över gränsvärdet men ändå bli godkänd i slutmätningen med QP- och AV-detektorerna. Men erfarenhetsmässigt så är skillnaden ofta mindre än 3...6 dB så just nu kan vi nog bortse ifrån detta. I alla fall om det rör sig om någorlunda smalbandiga och konstanta signaler. Övertoner från switchade aggregat och klockor etc.

För att mäta på fler frekvenser så borde testoscillatorn ge ifrån sig signaler jämt fördelade över hela kortvågen och kanske också en långsamt pulsande on/off-nyckling så att man enkelt kan verifiera att det är rätt störsignaler man lyssnar/mäter på. En konstruktion med DDS och uPc skulle vara toppen här. Då skulle såväl frekvensen som utnivån enkelt kunna kalibreras. Utrymme för experiment! :)

Frågan är nu huruvida den metod för injicering av signalen jag valt är en bra metod. Hur gör man detta i PLC-utrustningar som använder elnätet som transmissionskabel?

/Bengt
 
Last edited:
Frågan är nu huruvida den metod för injicering av signalen jag valt är en bra metod. Hur gör man detta i PLC-utrustningar som använder elnätet som transmissionskabel?

/Bengt

Jag har en uppfläkt PLT på bordet. Där hittar jag en liten LAN 1:1 transformator på 40µH med en 10nF konding i serie med utgången. Innanför transformatorn sitter ytterligare några spolar och kondingar, allt ytmonterat.

I en ETSI rapport hittade jag dessa kopplingar.

Test_setup.jpg
Uppkopplingen för mätning via elnätet.

PLT_balun.jpg
Balun för inkoppling av signal till elnätet.


/Micke
 
Last edited:
Tack för tipset Micke. Jag bläddrade igenom ETSI TR 102 370 och ser att man använder två stycken 50 ohm till 100 ohm baluner för in- och utkoppling av testsignalen i diff-mod på elnätet. Test set up nollkalibreras genom att koppla ihop balunernas 100 ohm sida. Därefter mäts transmissionsförlusten i elnätet mellan olika uttag i samma eller olika närbelägna fastigheter.

Om elnätet i fastigheten skulle vara helt i balans så strålar inget ut i fria luften. I verkligheten läcker nätet som ett såll och alla ledningar som går kors och tvärs med elcentralen i centrum fungerar som sändarantenner, dock ineffektiva sådana - som tur är.

Experimentet som jag redovisade i första inlägget syftade till att undersöka huruvida en typisk konsumentprodukt - vilken som helst - som med nöd och näppe klarar EMC-kraven enligt EN55022B stör mottagningen på 80 m eller ej.

Baserat på den relativt låga störnivå som registrerades med testsändaren i den egna fastigheten så får nog uteffekten höjas ett par snäpp när sändaren placeras hos grannarna för att signalen skall bli tydligt hörbar. Med andra ord så bör det räcka att se till att ens egna apparater uppfyller EMC-kraven.

Jag har just nu svårt att se att dåliga produkter som stör betydligt mer än tillåtet kan orsaka störningar i häradet S9+20 dB som många säger sig ha. För att mätmottagaren skall indikera 56 dBuV (tillåtet gränsvärde) så krävs en insignal direkt till LISN i storleksordningen -50 dBm. Det är vad den nuvarande testsändaren på 3,5 MHz skickar rakt in i vägguttaget.

Faktum är att jag skulle behöva höja uteffekten på testsändaren med 68 dB (från -50 dBm som motsvarar 56 dBuV i LISN) för att den svaga störning jag just nu hör med -120 dBm på 80 m skall öka till S9+20 dB. Det motsvarar -53 dBm insignal direkt på mottagarens antennanslutning vilket är hiskeligt mycket.

Alltså, -50 dBm + 68 dB = +18 dBm eller uttryckt i absoluteffekt 63 milliwatt. Det låter knappast rimligt att vanliga konsumentprodukter kan sända ut 63 milliwatt RF på nätsidan. Möjligtvis de allra värsta LED-lamporna klarar detta. Om en sådan "störsändare" ansluts till en väl anpassad 80 m dipol så skulle LED-lampan teoretiskt sätt höras i halva Europa med signalnivåer kring -87 dBm vilket motsvarar S6-S7 på S-metern! Vi förutsätter då att alla de 63 milliwatten når dipolantennen och utbredningsdämpningen för ett jonosfärhopp ligger i häradet 105-110 dB. Nåja nu smetas väl effekten ut i en större bandbredd med ändå!

Kontrollräkna gärna.

/Bengt
 
Last edited:
S7 som störning på 80m just nu. -84dBm visar spektrumanalysatorn.

Jag ska testa när det INTE är några konditioner alls, så ska vi se vart signalnivån hamnar.

Helt klart är att jag ska bygga lite testuppställningar när kablarna är färdigdragna.

73 de Kai
 
Faktum är att jag skulle behöva höja uteffekten på testsändaren med 68 dB (från -50 dBm som motsvarar 56 dBuV i LISN) för att den svaga störning jag just nu hör med -120 dBm på 80 m skall öka till S9+20 dB. Det motsvarar -53 dBm insignal direkt på mottagarens antennanslutning vilket är hiskeligt mycket.

Alltså, -50 dBm + 68 dB = +18 dBm eller uttryckt i absoluteffekt 63 milliwatt. Det låter knappast rimligt att vanliga konsumentprodukter kan sända ut 63 milliwatt RF på nätsidan. Möjligtvis de allra värsta LED-lamporna klarar detta. Om en sådan "störsändare" ansluts till en väl anpassad 80 m dipol så skulle LED-lampan teoretiskt sätt höras i halva Europa med signalnivåer kring -87 dBm vilket motsvarar S6-S7 på S-metern! Vi förutsätter då att alla de 63 milliwatten når dipolantennen och utbredningsdämpningen för ett jonosfärhopp ligger i häradet 105-110 dB. Nåja nu smetas väl effekten ut i en större bandbredd med ändå!

Kontrollräkna gärna.

/Bengt


Vad är det då som stör och vilken väg tar sig störningen till våra antenner.
Är det elnätet som agerar antenn, närfält eller distans?

/Micke
 
GLD skrev; "Vad är det då som stör och vilken väg tar sig störningen till våra antenner. Är det elnätet som agerar antenn, närfält eller distans?"
----

Nu kan man aldrig vara 100% säker på något men man kan försöka tänka i olika banor och se vart de leder.

Om vi tänker oss att en halvskakig produkt tillåts orsaka ledningsbundna störningar upp till gränsvärdet 56 dBuV i samband med EMC-provningen så betyder det att en sådan produkt kan ge ifrån sig c:a -50 dBm "lagliga störningar". Låt oss anta att signalen är en ren bärvåg, för tydlighetens skull.

Om vi på något sätt kopplar in produkten direkt till en mottagares antenningång så kommer S-metern att visa S9+23 dB. Starka signaler och det från en CE-märkt och fullt laglig produkt!

När produkten ansluts till t ex ett vägguttag så utbreder sig signalen vidare ut i hela elnätet och smittar ner detta. Om vi på ett elsäkert sätt skulle kunna ansluta mottagarens antenningång till valfritt eluttag så skulle vi förmodligen få ett ganska högt S-meterutslag. Gissningsvis S7-S8, kanske lite till beroende på hur elinstallationen ser ut.

Det är inte helt otänkbart att den ledningsbundna signalen kan ta sig vidare via apparaternas skyddsjord, apparatlådor och vidare längs koaxialkablarnas utsida ända ut till antennen där de kapacitivt kopplar sig vidare in till innerledaren och tillbaks via koaxernas insida in i mottagagaren. Vi talar ju om en ganska kraftig "störsändare" som faktiskt måste dämpas c:a 70 dB innan den når mottagarens antenningång om vi inte vill att S-metern visar mer än S1 - motsvarande -120 dBm.

En del av dämpningen som krävs får man säkert gratis i elnätet men även om det "bara" återstår 40-50 dB som ovillkorligen måste dämpas bort så krävs det rejäla strömdrosslar för att klara detta. Några enstaka klämferriter hjälper inte. De kan ge 3...10 dB och ett helt knippe på sin höjd 20...25 dB på de lägre banden 160 m och 80 m. Det krävs mer än så.

Koaxkabelns skärm kan om man bor i villa jordas med en mycket kort bred jordledare för att avleda så mycket signal till marken som möjligt. Om en sådan åtgärd kombineras med strömdrosslar på båda sidor om jordtaget så börjar vi närma oss minst 50 dB dämpning mellan den smutsiga sidan i radiorummet och den rena sidan vid antennerna.

När allt detta är gjort (på alla kablar inkl ev manöverkablar till rotor m m) kan man vara ganska säker på att problemen med ledningsbundna störningar är lösta på ett tillfredsställande sätt.

Det som nu återstår är de strålade störningar från elnätet via luften direkt till antennen. Här hjälper väl inte så mycket annat än att öka avståndet eller om det går, avstöra produkten vid källan. Men som jag skrivit tidigare så är hela huset här liksom hos alla andra fullt med allsköns konsumentelektronik Made in China. Min S-meter står trots denna nedsmutsning i elnätet på ungefär S1 trots att ena benet på 80 m dipolen hänger bara 10-15 m över husnocken och att vi har elektriskt ljus på ovanvåningen också. :)

Många av de amatörer jag försökt hjälpa med denna typ av tips tar sig tyvärr inte tid att själva sätta sig in i hur störningar kan utbreda sig och vilka kopplingsvägar som kan tänkas existera samt hur dessa vägar kan klippas av på effektivaste sätt.

/Bengt
 
Last edited:
Ja Bengt, om man bara bodde i ett eget hus så kanske det går att lösa.
Att somliga av oss inte har mer än några enstaka S-enheter på t.ex. 160m är nog bara ren tur med "lämpliga" grannar.
Jag tar min lilla batteridrivna och ränner runt i huset på alla våningar och kan inte hitta en enda liten tyst vrå. Störningarna finns överallt.
Givetvis hörs det störningar även ute på gatan men svagare. När jag sedan närmar mig nästa hus så ökar det igen.

Varför har alla mina närmaste grannar så mycket skräp igång.
Ska sätta ihop en skärmad loop och göra nya räder i grannskapet.

/Micke
 
Last edited:
Ja man kan undra vad folk har. Just nu har jag en kraftig störning på 40m (runt S9). Den verkar komma från en granne ca 100m från mina antenner. Skåpet visar 100Hz spikar. Dessutom en Samsung plasma-TV hos en annan granne 80 meter åt ett annat håll ger S9 på 80m. Osv osv. Hittills sitter ferriter för tusentals kronor i grannhusen och det blir bara värre och värre. Går man ut och lyssnar i gatan längs spänningsmatningen blir man förfärad. Jag har skog i flera km i en riktning och det skiljer massor om jag beamar åt det hållet mot över bebyggelsen. Det låter som ett vitt brus.
 
OK Micke, jag inser så klart svårigheterna om man bor i lägenhet och radhus. Hade fått för mig att du bodde i villa utifrån tidigare diskussioner om antenner m m. I lägenhet finns ibland ingen möjlighet att finna en godtagbar lösning. En god kompromiss kan vara att använda en liten elektrostatiskt skärmad loop-antenn försedd med en så effektiv strömdrossel på matarkabeln som det bara går att få till. Har man tur kan den placeras på ett någorlunda tyst ställe och roteras till minimum störning.

Det finns dom som jämfört en sådan loop t ex i fönsterkarmen med en aktiv antenn på samma plats och fått så kraftiga Aha-upplevelser att munnen gått i baklås i öppet läge. Även här är en del svårt störda envisa som synden och griper inte tag i de halmstrån som trots allt finns. För visst låter det osannolikt eller hur? :cool:

Loopen kan dock endast användas för mottagning så sändning får ske på effektivare utomhusantenner där det finns möjlighet till detta.

/Bengt
 
de EQL, tack för väldigt bra klargöranden, suveränt med tips när man väl sätter igång.

Skulle det hjälpa om man kopplade drosslar i strömuttagen i schacket, eller måste man drossla alla uttag i hemmet? Det förstnämnda borde vara relativt ekonomiskt, det sistnämnda ganska dyrt. Eller finns det eluttag med färdigmonterade avstörningsdrosslar?

73 de Kai
 
Att montera in nätfilter i samtliga vägguttag är inte realistiskt. Däremot är det en god idé att använda ett rejält filter för matningen av hela radiorummet. Det är så som strömförsörjningen till t ex EMC-mätrum ser ut för att yttre ledningsbundna störningar inte skall ta sig in i mätsystemet. För att det skall bli riktigt effektivt så krävs att filtret kan jordas i en god HF-jord. Här får man fundera på hur detta kan lösas på ett bra sätt så det blir elsäkert och enligt de bestämmelser som gäller.

Det man vinner på en sådan lösning är att kopplingsvägen för ledningsbundna störningar från fastighetens apparater i andra rum bryts upp så att störningarna inte tar sig in i radiorummet och därefter leds vidare ut till antennerna via apparatlådornas höljen och koaxkablarnas skärm. Det är här de flesta problemen uppstår.

Man måste också inse att det är omöjligt att störa av en apparat om störningarna tar sig ut på flera kablar vilket dom gör i de allra flesta fall. Hur många antennkablar finns, rotorkablar m m... Alla kopplingsvägar måste brytas upp. Inte bara vissa slumpvis valda.

Tänk dig en båt som är full med hål i skrovet. Vill du sitta torrt i båten så gäller det att finna ALLA hålen. Det räcker inte att täta ett av de tio. Hålen ovanför vattenytan kan vara bra att täta om det börjar blåsa. Annars blir det ändå vått om fötterna till slut.

Det är här många radioamatörer går bet när de skall störa av grannens TV-anläggning. De skaffar sig en eller två klämferriter. Inte de 25-50 st som ofta krävs eftersom ferriter inte är särskilt billiga i inköp. Sedan klämmer de på en (1) ferrit på nätkabeln. Ingen skillnad, Flyttar den till en annan kabel. Ingen skillnad. Till en tredje. Ingen skillnad. Två ferriter på nätkabeln. Ingen skillnad. Så håller de på tills de uppgivet konstaterar att ferriterna var kass och så ringer de och beklagar sig att mina tips inte hjälpte. :rolleyes:

Om det funnits HF-glasögon så att man med ögonen sett störningarna och hur de utbreder sig längs kablarna och hur stördimmorna ser ut kring apparaterna så hade 25-öringen nog trillat ner hos många. Även de som i sitt dagliga värv sysslar med EMC och avstörning. :)

Tills dess får vi nöja oss med att försöka visualisera störningarna med hjälp av logiskt tänkande och kanske skissa upp hela systemet med el-kablar och antennkablar på en bit papper för att få en överblick av eländet.

/Bengt
 
Jag roade mig med att omvandla 56 dBµV till andra dB mått.
dB som effekt gäller för 50 Ohm system.
Kanske kan det öka förståelsen hos de som inte jobbar så mycket med dB.

56 dBµV = S9+22 dB
56 dBµV = 51 dBm
56 dBµV = 562 µV RMS
56 dBµV = 795 µV pp
56 dBµV = 6,2 nW


de
ÅffPeDeh
 
Jag har flera nätfilter i mitt shack.

LINE FILTER.JPG

Jag använder denna typ med en (eller flera) drosslar i PE.
Tidigare hade jag en HF-passage från antenn till husets skyddsjord men med detta filter har jag effektivt brutit upp HF-passagen utan att för den delen gå miste om skyddsjord (elsäkerhet)

I en låda på golvet har jag byggt ett eget sådant filter med flera olika drosslar och ferriter i PE-ledaren och jag har lyckats dämpa vissa störningar ordentligt.

/Micke
 
Tack Roy för översättningstabellen. Kom att tänka på en "pappskiva" som jag tog fram i all hast inför ett föredrag för många år sedan.

attachment.php


Skivan är i A3-format och försedd med en visare av styv järntråd. Skalan är graderad i dBm med -170 till vänster och +120 dBm till höger. Området för S-meter-utslag är inritat mellan -121 dBm för S1 och upp till -23 dBm för S9+50 dB. För "amatörsändare" är området 0 dBm ( 1 mW) upp till +70 dBm (10 kW) inritat. Högsta värde på skalan +120 dBm motsvarar 1 Gigawatt som var sändareffekten på OTH-radarn i Ryssland. EMC-kravnivåerna är inritade liksom den förväntade atmosfäriska brusnivån på 80 m dag- och nattetid. Längst till vänster har vi de pyttesvaga signaler som vi kan ta emot från månen och yttre rymden. Hela skalan spänner över 290 dB.

Skivan är ett sätt att på ett populärt sätt försöka förklara hur mycket eller lite en viss effekt är i förhållande till olika referenser. Man kan enkelt uppskatta hur starkt signalen från en 1 kW sändare här i Lund kan tas emot i Stockholm om man antar att utbredningsdämpningen är 105 dB. Ställ visaren på +60 dB och backa sedan tillbaks 105 dB och läs av -45 dBm som på den övre skalan är lika med c:a 50 nW eller S9+25 dB i mottagaren i Stockholm. Gör samma test med OTH radarn (Hackspetten som vi sa på 70-talet). +120 dBm - 105 dBm ger +15 dBm som faktiskt skulle motsvara S9+85 dB på en kalibrerad S-meter med utbyggd skala. Inte konstigt att våra mottagare kunde bli totalt blockerade när huvudloben sveptes över Sverige...

Skivan kan användas för att skapa bättre förståelse för det här med dB, dBm, sändareffekt och S-meterutslag m m. Det bästa tipset kunde vara att omedelbart ersätta skalan i den vanliga S-metern med en dBm-skala och på så sätt vänja sig vid en sort som enkelt låter sig användas i alla möjliga beräkningar.

/Bengt
 

Attachments

  • PWR-meter.jpg
    PWR-meter.jpg
    52,2 KB · Views: 606
Last edited:
Det bästa tipset kunde vara att omedelbart ersätta skalan i den vanliga S-metern med en dBm-skala och på så sätt vänja sig vid en sort som enkelt låter sig användas i alla möjliga beräkningar.

/Bengt

Ja tänk vad mycket enklare det vore.

/Micke
 
Ja men att ändra saker är svårt.
Det lär ta 100 år att byta S-meter skala, vi har hållit på i över 50 att byta skalan på barometern, än idag hör vi QSO där man berättar om lyfttrycket i vippsilverkvicka, nej kvicksilverpelare.
Nej måttenheter går inte att ändra liksom 12 eller 24 timmars dygn är permanentade.
Hur har egentligen skalan till S1 till S9 uppkommit en gång i tiden?
Och den räckte tydligen inte till varför man tvingades lägga dB över.
S1 till S9 med extra deciBellor verkar vara något hopplock.
Någon som vet historiken om detta?

Dessutom mäter S-metern spänning och är graderad i effekt, för S-grader är väl effekt? Eller är S1 till S9 spänning och S9 plus 20 dB spänning plus effekt?
Och denna spänning är beroende av antennanpassningen, vilken man ofta inte har koll på vid mottagning.

Nej nu får vi ge oss och kanske starta en S-meter tråd, så vi inte förstör Bengts 56 dBµV tråd.


de
FPD
 
Back
Top