Enfaldigt & enformigt otänkt

KBW DE EQL

Jo, visst kan en del finesser vara bra att ha tillgång till ibland. Men det stora flertalet finesser gör inte mottagningen eller ljudet bättre, bara annorlunda. Som jag skrev i något av de första inläggen så handlar det om att välja ut de funktioner som verkligen behövs och tillför något betydande. Det är dessa få rattar och knappar som används ofta som skall få de bästa placeringarna på frontpanelen.

Ang yrkestelegrafister och andra operatörer med stor erfarenhet av radiokommunikation och som varit med på den tiden radioapparaterna saknade 200 knappar så är mitt påstående i högsta grad relevant. Ju mer erfarenhet man skaffar sig ju färre stödhjul behövs.

Samtidigt är det så att ju fler finesser en nybörjare skaffar sig ju längre tid tar det att bli proffs. All tid åtgår att försöka få ljud i apparaten och jag har sett många nya fumla runt på frontpanelen utan att lyckas ställa in enkla funktioner som bandpass tuning rätt. De har köpt en radio de inte behärskar och kommer att lära sig en massa saker som är helt fel och inte tillför något i slutänden. Man kan få krupp för mindre. :rolleyes:

/Bengt
 
SM7EQL said:
KBW DE EQL

Ang yrkestelegrafister och andra operatörer med stor erfarenhet av radiokommunikation och som varit med på den tiden radioapparaterna saknade 200 knappar så är mitt påstående i högsta grad relevant. Ju mer erfarenhet man skaffar sig ju färre stödhjul behövs.
/Bengt
Click to expand...

De nya finesserna kommer naturligtvis finnas kvar och är inte att betrakta som stödhjul, tekniken kommer inte utvecklas baklänges, utan problemet är att anpassa dessa till operatörer, även ovana sådana.


SM7EQL said:
Samtidigt är det så att ju fler finesser en nybörjare skaffar sig ju längre tid tar det att bli proffs. All tid åtgår att försöka få ljud i apparaten och jag har sett många nya fumla runt på frontpanelen utan att lyckas ställa in enkla funktioner som bandpass tuning rätt. De har köpt en radio de inte behärskar och kommer att lära sig en massa saker som är helt fel och inte tillför något i slutänden. Man kan få krupp för mindre. :rolleyes:

/Bengt
Click to expand...

Det bör gå att designa "interface", jag lånar ordet från datorvärlden, som stödjer operatören istället för att tvinga denna lära sig ett system av ett otal knappar. Som jag skrev så är det nog mer att tilltala "teknikopimister" än den faktiske operatören som styrt designen de senaste åren.

Om man tittar på hur t.ex datorprogram har utvecklats så har designen gått mot att dölja komplexiteten, ända tills användaren verkligen behöver den, den insikten hoppas jag att även riggtillverkarna kommer få.

Tror inte att de riggar vi sett de senaste åren presenterar hur framtida stationer kommer se ut, precis lika lite som du från 70-talets riggar kunde sluta dig till hur dagens kom att se ut.

Man kan hoppas att dessa senaste knappmonster är de sista av sitt slag och användarna kommer vända sig från dem, men det svårt att sia, i synnerhet om framtiden :)
 
Last edited:
Jo man kan mycket väl tänka sig att framtidens "radioapparater" eller blir det i form av ett gränssnitt med appar i datorerna blir adaptiva och helt självgående. Därmed reduceras operatörens insatser till att kommunicera, d v s överföra ett meddelande från punkt A till B.

Systemet finns i och för sig redan i den kommersiella världen där helautomatiska system håller reda på optimala trafikfrekvenser/kanaler och där meddelanden överförs i bakgrunden utan att operatören behöver vara närvarande.

Jag ser också en vidare utveckling från traditionell VFO-styrning till renodlad kanaldrift vilket ju redan nu är etablerad praxis på SSB. En kvalificerad majoritet av operatörerna ställer in sin frekvens i 1 kHz raster. Knappt någon använder slumpvis valda frekvenser längre. De få som gör det (Heathkit-ägare etc) får veta att de ligger snett på kanalen.

Prova att ställa in din mottagare i 1 kHz steg och lyssna över 80 m SSB eller annat band. De allra flesta stationerna som hörs trillar in en efter en utan att någon finjustering i frekvens behöver göras. Bekvämt så klart och kanske finns ingen anledning att använda udda frekvenser som 3762,4 kHz längre - mer än av nostalgiska skäl.

Fenomenet märks även på telegrafi där allt fler operatörer strävar efter att ställa in frekvenser som 3544,0000000 kHz och där varje avvikelse tolkas som någon sorts brist eller fel hos apparaten eller operatören. Visst är det märkligt som det blivit?

/Bengt
 
@EQL:

Det är inte säkert att det blir appliknande interface, det är den trend som råder just nu. Det är lätt att iaktta hur fel det blir när man utgår från dagens teknik för att förutspå hur den framtida tekniken kommer te sig, ex.vis titta på äldre science fiction, deras ideér om hur dagens teknik skulle vara är mycket roande :)

Att det decimala systemet har kommit för att stanna är något vi får leva med, även på radiobanden. Personligen brukar jag inte titta efter så noga var motstationen ligger men om det är en speciell anropsfrekvens så ställer jag mig så exakt jag kan. Men jag är produkt av den analoga eran och använde räknedosa först på gymnasiet ;)
 
Visst, och jag förstår till fullo att de nya inte förstår hur vi som började med helanalog radio tänker.

Knappt någon ungdom känner till räknestickan och de som känner till den tror att den är föråldrad när den i själva verket är ett synnerligen kraftfullt instrument som i vissa fall faktiskt klår de moderna nymodigheterna. Men det krävs övning och åter övning för att behärska den gamla tekniken. Sak samma med inställning av de helanaloga apparaterna?

Knappt någon kan skriva med vanlig penna och de som kan kan inte läsas p g a kråkfötter eller sär skrivning. Ack ja...

/Bengt
 
Räknedosan är nog på väg ut från historiens scen. Om de används så är det i form av appar i mobiler, Excel eller liknande kalkylprogram har nog tagit över rätt mycket.

Det finns nog inte längre något som du kan göra på en räknesticka som inte går att att göra på en dator, det finns Mathematica, Maple med flera, de klarar dessutom av saker som skulle vara, om inte omöjligt så ta oöverskådlig tid på en räknesticka.

Problemet ligger inte i tekniken, det stora problemet är att folk slutat tänka. har märkt på yngre personer att de inte reflekterar över om de svar de fram är rimliga.

Det pågår nog försök att komma till rätta med problemet - min son har i sin undervisning inte använt dosa under hela grundskolan, utom några lektioner för att lära sig hur de fungerar.


Själv har jag alltid skrivit som en kråka, det trots extra stödträning som det fortfarande fanns på 60-talet. Därför undvek jag att skriva innan det fanns datorer och jag är lycklig att det idag t.ex går att kommunicera via detta forum med tangentbord :)
 
>>>Problemet ligger inte i tekniken, det stora problemet är att folk slutat tänka. har märkt på yngre personer att de inte reflekterar över om de svar de fram är rimliga.
-----

Helt enig med dig där. Den trenden började väl i och med införandet av miniräknare tidigt 70-tal då eleverna inte längre blev så avhängiga av att bemästra huvudräkning, göra överslag, rimlighetsbedömningar och själva hålla reda på decimalerna som det krävs vid räkning på räknesticka.

Sak samma när det gäller avläsning av analoga skalor och mätinstrument som t ex AVO-metern där det krävs att man utvecklar sitt sinne för att bedöma avstånd mellan indexstrecken och interpolera en aning. Radioskalor likadant.

Numera presenteras det mesta i form av en sifferserie men fler decimaler än vad som rimligen behövs eller som instrumentet i sig klarar av. Temperaturen i Lund just nu är 11,774 grader C.

Räknestickan är så klart "helt ute" sedan länge även bland oss litet äldre men samtidigt är det en användbar sak som inte kräver batteri och som ger snabba ungefärliga sökbara svar. Jag använder min gamla sticka ibland för just överslagsberäkningar och sökningar längs skalorna när den egna hjärnan inte riktigt räcker till.

Miniräknarena gjorde ju oss snabbt avtrubbade och ibland kommer jag på mig själv när jag knappat in 10 + 20 och läst av svaret 30. Men va fan... det visste jag ju redan. Pinsamt eller hur, men jag har hört att det är vanligt förekommande även bland de högt utbildade. Krävs större noggrannhet så knappas på min HP35s. Värre maskiner än så har jag ingen nytta av eller kanske intresse av. Ohms lag kan ju även praktiseras medelst att med fingrarna känna på motstånden eller lukta sig fram.

/Bengt
 
Last edited:
EQL>när jag knappat in 10 + 20 och läst av svaret 30

Nej, nej. Det där är fel, förkastligt och bör aldrig förekomma.





Det korrekta sättet är
10 <Enter> 20 +
 
Jag saknar dock min fina HP11C som inte orkade mer efter lång och trogen tjänst. :(

/Bengt
 
SM7NTJ said:
Trevligt att flera än SM7EQL, SM6FUD och jag vet hur man använder en HP räknare.

73 de SM7NTJ Lorentz

HP25, HP33 och räknestickor
Click to expand...

Räknestickor slutade jag med på 70-talet. HP är väl det enda som går att använda - de andra har ju ingen enter-tangent, går inte räkna på en sådan.

Postfix är den enda fix som världen behöver :)
(RPN kallas för postfix till skillnad mot den vanliga infix eller Lisp horribla prefix notation)
 
Last edited:
Är jag den enda som har en sådan här?

facit_r_knemaskin_15788.jpg


Använder den gör jag inte då det är lättare att räkna logaritmer med en modern miniräknare..
 
Inget hindrar väl dig från att räkna ut logartimer som Taylorserieutvecklingar?:)

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0KBW said:
Räknestickor slutade jag med på 70-talet. HP är väl det enda som går att använda - de andra har ju ingen enter-tangent, går inte räkna på en sådan.

Postfix är den enda fix som världen behöver :)
(RPN kallas för postfix till skillnad mot den vanliga infix eller Lisp horribla prefix notation)
Click to expand...

Hehe... det är märkligt vad beroendeframkallande RPN är. En sketen CASIO eller liknande blir det bara stôllit med. Och vad ska parantesknapparna på Casion användas till, och var har de gömt enterknappen? Näe, tillbaka till HP.

Lots of Irritating and Stupid Parentheses brukar datanördarna säga.

Men Faciten funkar väl fint ihop med formelsamlingens logaritmtabeller?
 
SM0AOM said:
Det som du pekar på är "konstlade behov" som har liten eller ingen förankring i den operativa verkligheten.

Med risk att sticka ut hakan vågar jag påstå att "riktiga radioamatörer" skulle klara sig alldeles utmärkt med de antal manöverorgan som finns på t.ex. en ARINC 719 HF manöverpanel.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...

Men utgår man inte ifrån att det är den komersiellla kanaltrafilken som gäller? En amatörstation utsätts för fler variabler när andra stationer kan ligga nära ens egen frekvens. Att kunna justera PBT eller motsvaradne eller välja ett smalare filter kan göra under för komforten. På samma sätt är risken att man utsätts för plötsliga bärvågor mycket mindre på de kommersiella kanalern än på amatörfrekvens. Att kunna gå på med en notch i RF eller LF kan vara guld värt. Eller håller du inte med?
 
Ty för att emedan eljest därmed, så återkommer vårblommorna varje vår. Visst är dom vackra, och luktar så gott också. Jag åkte genom LillJanskogen på eftermiddagen och njöt varenda meter trots att det bara var 30-sträcka. - Den enda återkommande meny man kan lita på.

/Sven.
 
SM4RNA said:
Men utgår man inte ifrån att det är den komersiellla kanaltrafilken som gäller? En amatörstation utsätts för fler variabler när andra stationer kan ligga nära ens egen frekvens. Att kunna justera PBT eller motsvaradne eller välja ett smalare filter kan göra under för komforten. På samma sätt är risken att man utsätts för plötsliga bärvågor mycket mindre på de kommersiella kanalern än på amatörfrekvens. Att kunna gå på med en notch i RF eller LF kan vara guld värt. Eller håller du inte med?
Click to expand...

Jag kan inte se att den kommersiella kanaltrafiken på SSB och amatörkanaltrafiken med samma emission skiljer sig åt på något fundamentalt sätt. Det är samma kanalbandbredd och samma moduleringsslag.

Att ha möjlighet att använda ett smalare filter eller en "notch" för att minska störningar är förvisso bra, men ändrar i så fall inte faktum att störningar av sådana slag primärt orsakas av dålig trafikdisciplin snarare än av att det är "trångt på banden".

Önskar man komma åt sådant med tekniska åtgärder skulle en 3 kHz kanalindelning av amatörtelefonifrekvenserna vara befogad, och antalet manöverorgan reduceras ytterligare till en kanalväljare samt en volymkontroll.

Det är sådan utrustning som får användas av yrkesoperatörer med GOC vilka har en radiokompetensnivå som är jämförbar eller högre än den som nyexaminerade radioamatörer i Sverige besitter.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0AOM said:
Det är sådan utrustning som får användas av yrkesoperatörer med GOC vilka har en radiokompetensnivå som är jämförbar eller högre än den som nyexaminerade radioamatörer i Sverige besitter.
Click to expand...

Vad ska all denna kunskap vara till? Jag menar det är ju dumt att utbilda nån till motoringenjör, om han bara ska köra radiobilarna på Grönalund?
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top